Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I VAD MÅN KAN ETT BYMÅL KALLAS EN HET 1,1 G T ? 49
härmning både för de yngre Åsenborna och för övriga byars
invånare. Anmärkas kan, att det nyare l ej visar några
utvecklingstendenser vare sig åt V (som annars är det vanliga
i Älvdalen) eller (annat än individuellt i alla
generationer1) åt l.
P-ljudet uttalas i och för sig lika av alla generationerna,
men i avseende på dess förekomst i ett visst fall, nämligen
framför s och visa sig betydande skiljaktigheter. Gen. I
uttalar genomgående p framför båda dessa konsonanter, alltså
re*p$a ’räfsa’, gryffsa ’småhosta’, skapt ’skaft’, apt ’haft’,
apt ’ståtligt’ etc., i gen. II uttalas alltid f framför s, men
vanligen p framför f, alltså lupt ’luft’ o. d.; i gen. III har
detta p överallt bortlagts, där det ej stödes av ett närliggande
ords p, alltså rafsa, skaft, men föyæpta ’köpte’ (jfr JftfSPpa),
npt&r uppåt’ (jfr up). Men märkligt nog har jag i den
ovannämnda Staffangården kunnat följa denna tendens p^> f ännu
längre. Ty under det att av 10 syskon 7 ha det för gen. III
vanliga uttalet, säga de tre yngsta däremot fpyfæft&y üftar etc.
Slutligen bör i detta sammanhang nämnas, att deri mest
påfallande skillnaden mellan de olika släktledens språk
naturligen förorsakas av den för Åsenmålet egendomliga musikaliska
akcentens gradvisa försvinnande; men som jag ej är
kompetent att studera detta område, kan jag ej ge några närmare
upplysningar rörande detsamma.
B. Ordböjningsläran.
Som den äldsta generationens morfologiska avvikelser
från normalspråket tämligen fullständigt angivas i min
grammatik, blir det här endast frågan om att undersöka, i vad
mån gen. III skiljer sig från gen. II i avseende på
ordböjningsläran.
Som ett allmänt drag bör då först nämnas, att hela det
vidlyftiga ordböjningssystemet i gårdar med ren härstamning 2
1 Se nedan.
2 Jfr nedan kap. III om g&rdar med blandad härstamning.
Språk och Stil. IX. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
