- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Nionde årgången. 1909 /
50

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LAK8 LEVANDER.

märkligt väl upprätthålles även av gen. III. Detta blir
särskilt tydligt, om raan ger akt på de svårigheter, som
småbarnen hava med detta böjningssystem och huru de så
småningom övervinna dessa svårigheter, så att de i vanliga fall vid
ti à 7 års ålder tala fullständigt rent. Så t. ex. använda de
flesta barn före denna ålder regelbundet ack.-former i st. f.
nom.-former, t. ex. kumbw för kamban ’kammen’, nan 1. uan
för uag&n ’vägen’, nwn för nar vår’ (jfr till detta övriga
varieteter av dalmålet), ofta fem.-former i st. f. inask.-former, t. ex.
andas noer i st. f. and&s nar vår Anders’ (jfr
Östmyckel-ängsmålet), former som na gir för ua&r ’vägar’ etc., ack.-former
i st. f. dat.-former efter verb, som styra dativ, in. m. Men
väl att märka är, att de efter några år regelbundet ha lärt
sig att använda samma vidlyftiga flexionssystem som
föräldrarna och de äldre syskonen.

I do båda yngre generationernas ordböjning märkas
därför endast några få, men karakteristiska olikheter1.

Inom substantiv böjningen äro särskilt två fall
anmärkningsvärda, båda rörande femininas flexion. Under det att
gen. I fullkomligt undantagslöst och gen. II i allmänhet av
svaga fem. på -a (alltså längstaviga) ha dat. ack. sg. obest.
på -o, alltså Milo ’flicka’, byfto ’bytta’, uttalar gen. III lika
undantagslöst kula, byta, ett uttal, som liknar det av alla
generationer brukade i de älvdalska byarna v. om Dalälven
Det ligger nu nära till hands att tänka på inflytande från
dessa byar, men jag tror knappast, att orsaken är denna,
detta dels emedan förbindelsen mellan dessa byar — de
närmaste äro Månsta och Karlsarvet — och Åsen är högst
obetydlig och f. ö. alls intet inflytande härifrån spåras i
Åsenmålet, dels emedan man i så fall skulle vänta att -o även i

1 En mängd detaljer, som delvis nämnts i grammatiken,
upptas ej här.

2 Samtliga byar ö. om Dalfil ven — utom Asen - ha by) tiu%
kuiliu etc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1909/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free