Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
LARS LE V ANDER.
äldre — Xom.-ändelsen -7* hos adj. p& vokal har för-
svunnit, t. ox. mjr > ntf ny\ forfror > hæfro ’omornad’.—
I’ron.-former som andar, oöqr ’den där’ ha ersatts av
motsvarande former ined <f (efter vokal ()) i uddljudet, alltså
dandar, dödar etc. - - Antalet svaga verb med ändelselöst
presens sing. förminskas alltmera, alltså salar (äldre sal)
’säljer’, sjpilar (äldre sj^rt) ’skiljer’, varar (äldre uav) ’lindar’;
dock ha de flesta hithörande verb alltjämt uteslutande pres.
utan -r. t. ex. sat ’sätter’, dn/n ’råmar, spyr ’frågar’, dug
’duger’, hv ’lever’ etc. — 3. pers. plur. pres. ovo ’(de) hava’
ersättes allt oftare hos gen. TI och III av ar; så att många
av de yngre bruka den förra formen endast i slutet av fraser,
där den är den ensamt- använda
C. Ordförrådet.
Att fullständigt redogöra för de otaliga växlingarna
inom detta, är helt naturligt omöjligt, även om man ägnade ett
helt lexikon åt detta ämne. Ty i själva verket har jag det
intrycket; att de fullkomligt stabila, av alla generationer på
samma sätt och i samma mening brukade orden äro ett
försvinnande fåtal i jämförelse med dem, som på ett eller annat
sätt befinna sig ttin Flusse". Här kan det alltså endast bli
frågan om att genom några få exempel peka på de
utvecklingstendenser, som jag tror mig märka på detta område.
I förbigående vill jag erinra om en omständighet, som
egentligen faller utom ämnet för detta kapitel, den nämligen,
att inånga ord brukas i en h. o. h. olika betydelse av olika
släktled i Asen. Som exempel kunna nämnas orden ftah som
hos de äldre betyder ’kulle’, hos de yngre ’fjäll’, kryftpr,
som hos de äldre betyder ’djur’ 2, hos de yngre ’kreatur’,
1 Till jämförelse kan nämnas, att 3. pers. plur. pres. iro ’(cle)
äro* ej uppvisar någon biform.
2 Så t. ex. ställde en gumma till mig följande fråga: ar^O.
laSj gurila, u&n^W^A fo^kriptipr ’liör på, Lars, gorillan, vad är
det för kreatur?’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
