Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I VAD MÅN KAN ETT BYMÅL KALLAS EN HET 1,1 G T ? 55
mängd benämningar för olika naturformationer; den, som t. ex.
vill få klargjort för sig den exakta betydelsen av de många
orden för olika formationer på myrarna, såsom dikker, Ijor,
myst, rann, samp etc., får hos gen. HL endast mycket
svävande upplysningar. Det nu sagda gäller naturligen även
personnamnen, av vilka de flesta äldre kommit ur bruk på
de sista 10 à 15 åren, och att de försök, som göras att
återuppliva de gamla namnen, åtminstone beträffande en del av
dem torde stöta på oövervinneliga svårigheter, framgår därav
att flera av dessa namn övergått till öknamn; så t. ex.
betyder mgq numera ’manlig dumbom’, bänt och ah ’kvinnlig
d:o’ etc.
III. Skiftningar beroende på blandad härstamning. Anda
till för en mansålder sedan har i Åsen giftermål inom byn
varit det så gott som undantagslöst förekommande, och det
är ännu alltjämt det i övervägande grad brukliga l. Det är
sålunda endast i ett fåtal gårdar, som man är i tillfälle att
studera de språkliga avvikelser, som bero på att den ena av
föräldrarna är född utom byn.
Härvid märkes nu, att då fadern är född utom byn,
detta i allmänhet ej synes inverka på barnens språk, såvida
övriga personer i gården, i. s. naturligtvis modern, tala rent
Åsenmål. I ett par fall (i Sälgården, där fadern är från
Siljansnäs, och i den ovannämnda Staffangården, där en av
döttrarna är gift med en Malungskarl) har jag varit i tillfälle
att på närmaste håll under flera år iakttaga barnens språk
(fem barn i åldern 5—14 år), och jag har därvid ej kunnat
upptäcka några som helst främmande drag i dessa barns språk;
dock är i dessa fall att märka, att de resp. fäderna ej tala
sitt hembygdsmål, utan ett endast svagt dialektalt färgat
riksspråk. Till samma resultat har jag emellertid kommit i två
andra gårdar, Ketisgården och Fältgården, där fäderna (resp.
från Östmyckeläng i Älvdalen och Dalby i Värmland) tala
1 Här bör anmärkas, att antalet giftermAl flr statt i mycket
starkt avtagande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
