Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA FÖRMENTA OCH NÅGRA VERKLIGA K0N8TRUKTI0N8FEL. 89
"Självständigt" determinativpronomen i pluralis oböjt som
objekt och som styrt av preposition.
Som bekant böjes icke deterra. pron. de% då det som
"förenat" bestämmer ett substantiv (de män, vilka . . ; . . de
mäns, vilka . .; . . för de män, vilka . .). Det bör då ej
förvåna, att detta ej så sällan också blir förhållandet, då de står
"självständigt" men intimt förbundet med en för
sammanhanget nödvändig relativsats eller annan bestämning. Att jag
ändå endast har några få exempel på förhållandet att anföra,
beror säkerligen på att konstruktionen i de flesta fall icke
alls stöter öga eller öra1 och därför icke observeras.
Det är icke sà mycket under dessa övningar kroppen utvecklas som
fastmer under de vilka bedrivas ute i skog ock mark.
Om man tänker på de naturliga rikedomar vårt fosterland äger ock
med dem jämför de som finnas i andra länder, skall man
finna etc.
Såväl för lantbefolkningen som för dc som bo i städerna . . .
De kunna ej jämföras med de i Skåne.
Jag vill omnämna de som torde vara de allra viktigaste.
* Ett intressant exempel på motsatsen, med formen dem
som nominativ (beroende på talspråksformen dom?) finnes i
en överskrift till en artikel av Owen i Dagens Nyheter 2V10
1908: "Moderna här hemma oeh dem i Paris".
Relativsats med utelämnat subjekt.
Tack vare Bergs exempelsamling i Den poetiska
friheten s. 225 ff. har nian numera klart för sig, att relativordet
kan i svensk poesi utelämnas såsom subjekt, icke endast.
åsynen av?" (Anna Lamberg övers, efter Vernon Lee: Genius Loci
s. 111).
1 Detta är särskilt förhållandet, när relativordet är det vanliga
som och är subjekt. Särdeles stötande synes mig däremot
användning av nom. han på samma sätt, t. ex. "Herr Forsell bugade sig
alltjämt för korister, ridåhissare, mannen med åskan på teatervinden
och han som regerar över underjordens falluckoi" (Dagens Nyheter
Nat.-uppl. ie/4 1909) [korrekturtillägg].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
