Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
A. LOU 18 ELMQUIST.
som en frostbiten ros-, som en törstande lilja." b) s. 387, 2. "Han
tänkte på svanen, som dör i sång." c) s. 388, 2. "Nog sörjde
kavaljererna denne vän, som drog bort för att dö, denna visstiande lilja,
denna rførf«skjutna sångarsvan."
a) O. L. s. 139, 12. "Den kastade sig ned bland de längtande
blommorna.u b) s. 139, 10. "Och han fann blommorna, vägledd af doften."
r) s. 139, 20. "Och han förnam, att där inne i skogen doldes en
läng-tan starkare än blommornas, att där fanns något, som drog honom
till sig, liksom blommorna lockat fjärilarna." rf) s. 139, 27. "finna
vägen fram till detta, som längtade efter honom." e) s. 140, 6.
"lockade honom bort fr&n stigen..." f) s 141, 6. Han kände nu åter
den honungsljufva doften af de längtande blommorna..."
a) JCr. s. 7, 1. "Han var en gammal vresig man, som var
ovänlig och härd emot alla människor." b) s. 8, 15. "en så elak och
vresig människa", c) s. 9, 7. "och fastän han var en hård man."
a) Kr. s. 189, 1. "ty en dödskall vind och en dödsmörk dimma
omsvepte dem", b) s. 189, 11. "Därför hade de vandrat genom ditnma
och köld", c) s. 189, 21. Där inne ftr det ej mörker och köld som här".
a) G. B. s. 386, 2. "Tårarnas dimma skymde blickarna." 6) s. 387,
8. "Intet öga var torrt omkring honom, hans egna voro så fyllda
med sorgens uppstigande dimma, att han ej såg någonting." c) s. 387,
29. "hvars ögon voro skumma af tårar."
a) O. L. 8. 191, 13 n. "Under hela denna tid var gamle
Mattsson en jagad man." b) s. 191, 12 n. "Rundt om .. . brusade en storm
af undran och åtlöje." c) s. 191, 1 n. "Ingen kunde finna den
löjligarerf) s. 192, 4. "Gamle Mattsson, samt alltjämt var en af tal
och undran jagad man." .
a) O. L. s. 124, 13. "Hvarje stormil. . . förde de torra löfven i
prasslande hvirflar uppåt stigen." b) s. 124, 6 n. "Han knöt näfven
åt de prasslande bladen (jfr löfven) och gick vidare." c) s. 124, 3 n.
"De började hväsa och flämta bakom honom." d) s. 125, 7. "Men
strax därpå förråddes de af hväsandet och flämtandet." e) s. 126, 1 n.
"Detta, som hetsade och eggade, som prasslade och hväste, som
tycktes vara något och ändå intet var, gjorde hans tankar vilda." /) s.
127, 8 n. "Då stormen tog till, hörde han åter steg bakom sig och
stundom ett andtrutet flämtande."
Vidare exempel på upprepningar äro:
a) En saga s. 36, 8. "och han tycker, att alla människor sitta
tysta och dra efter andan, som om de just nu ha fått höra vad de mest
av allt hade längtat efter." b) s. 45, 7. "Det var alldeles lugnt.
Inte en vind var i rörelse. Han tyckte, att han aldrig förr hade lagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
