Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
A. LOU 18 ELMQUIST.
2 n. ’ Gudmund såg, att fasan, som de andra kttnde, tilltog med vaije
ord, men själv blev han lugnare.w
a) En saga 8. 30, 3. "Hon visste nog hur strånga alla
människor voro, så snart det var något, som rörde äktenskapet.14 b) s. 34, 17.
"frågar domaren käranden med samma hårda och stränga röst." c)
s. 35, 15. uHon står rak och beslutsam mittför dombordet och fortfar
att se rätt in i domarens sträva (jfr sträng) ansikte." d) 8. 44, 8 n.
"Hennes (d. v. e. moderns) ansikte var fårat av många rynkor, och
hon såg sträng ut, men när hon böjde sig över barnet, fick hon ett
milt uttryck ..."
a) Kr. 244, i 2. "och vi veta, att den ... är en vis och varsam
och ftdelsinnad man." b) s. 246, 1. "Om ßaniero Är nu endast att
säga att han . . . var vis och varsam och barmhärtig."
a) G. B. 459, 13. "Stickor och strå är allt hvad han låtit oss
behålla." b) s. 459, 4 n. "I vinkeln mellan vägarna låg snart en hög af
stickor och strå" c) 8. 468, 16. "en dammsky, full af stickor och strå*
a) G. B. s. 27, 11. "Vet han hurudan Margareta Celsing var?
Hon var smärt och späd och försagd och oskyldig, Gösta Berling. Hon
var en sådan, på hvilkens graf änglama gråta. Hon visste om intet ondt...
hon var god mot alla." b) 8. 30, 5 n. "Hon var god och oskyldig,
hon visste om intet ondt. Änglarna hade gråtit på hennes graf.u
a) G. B. s. 42, 10. "Där är lustighet och stoj, musik och sång."
b) s. 42, 13. "Där är lustighet och stoj.u
a) En saga s. 65, 8 n. "Så snart elden brann på spishällen,
kände jag samma trygghet och trevnad hos er, som om jag hade varit
hemma." b) s. 66, 3. "Nu tyckte jag, att elden hemifrån hade flyttat
till mig, och att den gav samma sken av trevnad åt allting här, som
den hade gjort hemma."
a) O. L. 8. 49, 1. "Högt ofvan blommornas stad såg man ute på
bergkanten en dyster rad af döende träd." 6) s. 49, 4. "Men däruppe
på berget är ej allt dysterhet och riöcføkamp."
a) O. L. s. 80, 12. "Han såg nu bort till flickan, half vaken, yr
af drömmar, med hufvudet brinnande efter sömnen i solskenet." ö) s.
81, 14. "men han var yr af blyghet." c) s. 81, 5 n. "Han blef
alldeles hufvudyr af det."
a) Kr. 124, 10. "För första gången under sin lefnad sjönk hon
samman och såg ut som en, den där ålderdomen har kufvat. Hon stod
med böjd rygg och darrande hufvud och händer, som famlade
maktlösa ut i luften." b) s. 128, 16. "I detta ögonblick hade hon sjunkit
tillhopa (jfr samman) i maktlös ålderdom, och slafven såg framför sig
en böjd gumma med skum blick och famlande händer."
a) G. B. 414, 11. " Jag har varit en flitig arbetare och en god hus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
