Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLURALIS VID KONJUNKTIONSSAMMANBUNDNA SUBJEKT. 115
Lärobok i svenska språket (1865), som regel s. 57: "Efter
flera subjekt i sing. sättes pred. i plur. (och); men äro
subjekten sammanbundna genom konjunktionerna hvarken—ej heller,
eller, antingen—eller % såväl—som, dels—dels, än—än% eller
utgöra de tillsammans ett helt, så sättes pred. i sing." I det
hela samma ståndpunkt intager J. A. Aurén, Svensk
språklära (1880), som s. 94 ff. yttrar som sin åsikt: "Äro flere
subjekter af samma person förenade genom och, står verbet i
pluralis. Äro flere subjekter förenade genom någon annan
konjunktion än och, rättar sig predikatet nästan uteslutande
efter det närmaste subjektet". Skulle bland subjekt av olika
numerus ett pluralt sådant stå närmast verbet, bör således
predikatet enligt Aurén ställas i pluralis. I förra regeln
tänker han sig också, som man av den anförda formuleringen
kan förstå, subjekt av olika person. Skulle predikatet i sådant
fall följa efter, kommer det städse i pluralis, men skulle det
gå före, så rättar det sig efter det första subjektet icke blott
till person utan ock till numerus (har du och din syster (dina
systrar) besökt den gamle?), en språkregel, som ej kommer
denna uppsats vid.
Den traditionella uppfattningen hyllar också D. A.
Sundén, Svensk språklära (1895), i det han s. 191 formulerar
Auréns andra regel, som närmast intresserar oss, sålunda:
"Äro flera subjekt förenade genom en annan samordnande
konjunktion än och (samt), t. ex. eller, antingen—eller, hvarken
—eller, såväl—som, (icke)—utan, icke blott—utan äfven, dels—
dels, än—än m. fi., rättar sig predikatet till numerus och
person efter det närmast stående subjektet". Samma
grundåskådning återfinnes hos såväl Nat. Beckman, Svensk
språklära (1904), som Erik Bråte, Svensk språklära (1905). I den
förres grammatika läses s. 111: "Äro subjekten flere och
förenade med andra samordnande konjunktioner och
konjunktio-flella adverb än och eller samt, så står predikatet vanligen i
singalaris. Dock undviker man gärna att sätta det singulara
^©rbet omedelbart intill pluralt subjekt". Efter denna regel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
