Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLURALIS VID KONJUNKTIONSSAMMANBUNDNA SUBJEKT. 117
Varken smak eller skyldighet hava så alldeles upptagit hela
min tid till de behagliga yrken (J. H. Kellgren 1784).
Vi have sett, huru en regerings varken ömhet eller vishet eller
ära kunna röra ett folk (Th. Thorild 1786).
Detta arbete gör mer för vår vitterhet än något lexikon eller
någon grammatika möjligen kunna göra (K. G. af Leopold 1705).
Det är lätt att inse, huru antingen ungdomsårens känslighet
eller själva vårtidens upplivande skönhet kunna förhöja intrycket (K.
Gr. af Leopold 1797).
Jag kan aldrig se deras feta ryggar utan att tänka på en
slaktarbod, där en delicious neck of mutton eller a joint of beef ådra
sig de förbigåendes fikna blickar (E. G. Geijer 181 C»).
Varken Atterbom eller jag anse Lessing såsom ett mönster för
prosan (V. F. Palmblad 1811).
# Varken Carleson eller Sahlstedt hava förvarat Lagerlöfs mest
omtyckta poem (L. Hammarsköld 1818).
Du skall få höra av herrarne i Stockholm, att varken Geijer
eller jag göra det allraringaste Guds skapade grand (D. A.
Atterbom 1824).
Varken hans stånd eller tidsandan gåvo därtill någon anledning
(F. M. Franzén 1824).
Åtminstone känna varken Faxe eller jag någon dispens från
allmänna lagen, som därtill ger anledning (Es. Tegnér 1826).
Såväl kostnaden av pjäsens uppsättning som tidsutdräkten äro
av vikt (B. v. Beskow 1832).
Du må låta vederbörande veta, att jag ävensom Geijer
ingalunda gilla den Atterbomska recensionen (H. Järta 1834).
När talet stannar, innan — — —, äro ej blott uttrycket utan
t. o. m. själva det stympade yttrandet ett oting (M. J. Crusenstolpe 1835)
Det sker genom den missaktning för nationens majoritet, som
smickret, fegheten eller egennyttan kunna söka att ingjuta hos honom
(L. J. Hierta 1836).
Därföre äro ert sätt att se ävensom ert brev mig en borgen
(Fr. Bremer 1844).
När olycka eller motgång kommo, hade de ieke — — (Fr.
Bremer, Blänkfyren).
Vi måste tro, att antingen vår känsla eller vårt förstånd hava
orätt (C. E. Fahlcrantz 1846).
Varken visheten, som uttalas, eller handlingen, som fruktlöst
åsyftas, förlora någonting i sig själva utan framstå tvärtom i ännu
bjärtare dager (B. E. Malmström, Cervantes).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
