Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
RIXTKN BKLFRAC.E.
Ur språkpsykologisk synpunkt bruka interjektionerna
framför allt anses intressanta därigenom att de på mångahanda
sätt — genom sin paradigmlösa yttre form och sin skiftande,
ofta osäkra innebörd — långt mera än andra språkliga uttryck
ge oss en känsla av primitivitet. De påminna om
paleonto-logiska rester och äro dock levande språkorganismer.
Vetenskapsmannen studerar dem med samma intresse som botanisten
en avskild öflora, där stenkolsskogarnas vegetation ännu frodas.
Vilken väg man än går för det ungefära bestämmandet
av urspråkets art och väsen, kommer man till resultatet att
de första ansatserna till mänskligt språk varit starkt
affekt-betonade. Se vi ännu exempelvis på stumma personer att deras
ansatser till talande ske i upprörd sinnesstämning och gå vi
till det späda barnspråket, så skapas dess ljudmaterial genom
reaktion av kroppsliga affekter. Sully iakttog hos en 8
månader gammal gosse att ljuden ma-ma voro uttryck för sorg
och da-da för glädje Gossens ålder förbjuder oss att här
tala om språk i egentlig mening, men vi kunna lätt förstå
att när dessa ljudmassor först användes med verklig språklig
betydelse, de då hade en stark interjektionell karaktär. Vad
Wundt2 kallar "Naturlaute* d. v. s. alla röstljud hos
människor och djur, som gå före ord-språket är grundväsentligen
av denna karaktär. Såsom utgångspunkt ansätter Wundt
skriket såsom uttryck för häftig smärta och raseri3.
De språket tillhörande resterna av denna
naturljudskate-gori kalla vi primära interjektioner4.
De ofrivilligt utstötta ljud åter, som tvingas fram genom
affekter utan avsikt till meddelande, tillhöra icke språket. Ty i
1 Untersuchungen über die Kindheit (1892) s. 130 f., anförd hos
Wundt, Völkerpsychologie I: 1, 277 (1900).
Völkerpsychologie I: 1, 302.
8 a. st. I: 1, 248.
4 Wundt a. st. I: 1, 303. Min definition avviker i sådan mån
från den Wundtska, som min i det följande uttalade mening om
uttrycket "rester" det kräver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
