Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
SIXTEN BELFKAtiK.
p&minnas nämligen ständigt om deras samband och
samhörighet med åtbördsspråket1. En starkt affektbetonad interjektion
förefaller till och med onaturlig om den icke åtföljes av någon
åtbörd, vare sig mimisk eller pantomimisk. Om man så vill,
kan man ju också anse att talorganens rörelser vid
frambringandet av ljuden, närmast naturljuden, äro ett slags åtbörder2.
T mera inskränkt och vanlig bemärkelse utgöra de dels ett
förstadium till naturljuden dels en parallellföreteelse till dessa
såväl som till ord-språket. I likhet med naturljuden äro de
dols omedvetna och ofrivilliga reflexrörelser och tillhöra då icke
språket, dels också medvetna och frivilliga, i vilken egenskap
do tillhöra det med hörselspråket samordnade synspråket3.
De sekundära interjektionerna äro
sådana’omedelbara uttryck för psykiska tillstånd, som begagna sig av
ordspråket4. Exemplen äro ju många: kors, välan, bravo etc. Här
gäller för övrigt, att gränserna äro svävande och användningen
individuell. Det bestämmande är affektbetoningen. Sådan får
aldrig saknas, mon kan hos do ljudmålande interjektioner na
delvis ersättas av onomatopoetisk åskådlighet.
Särskiljandet av primära och sekundära interjektioner är
som synes av morfologi sk karaktär. Dock har den så till vida
även semologisk innebörd att ju starkare en affekt är desto
stöiro benägenhet har den att taga sig uttryck i en primär
interjektion. Den genom en någorlunda lugn rytmisk rörelse
alstrade allmänna tillfredställelsen kan rymmas i ett hoppsansa,
men ett väldigt hallingskast jublar ut i ett energiskt tjo. I
detta anförda fall liksom i flera andra kan man ju också taga
respiratoriska hänsyn med i beräkningen.
1 En utförlig framställning av åtbördsspråket meddelar Wundt,
Völkerpsychologie I: 1, 131 f.
s Förnämligast på detta förhållande grundar Wundt sin
aEnt-wicklungstheorie" angående språkets uppkomst. Se vidare
Völkerpsychologie I: 2, 603 f.
8 Noreen, Vårt språk I, 12 f.
4 Wundts Mdie in sprachliche Formen eingekleidet werden"
(Völkerpsychologie I: 1, 304) är icke fullt stringent.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
