Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTKRJEKTIONERN A.
163
Innan vi övergå till det rent semologiska området, ha
vi att påpeka ännu en morfologisk skillnad, den mellan
fördubblade och icke fördubblade interjektioner L. Företeelsen är
säkerligen urgammal. Dess mest utpräglade litterära fyndort
utgör väl den grekiska dramatiken. Ursprunget torde i
allmänhet (se nedan) vara rent fysiologiskt: häftiga affekter
utöva som bekant en accelererande inverkan på respirationen,
jfr t. ex. snyftningarna. Därigenom uppstå pauser i
artiku-leringen och interjektionen fördubblas, tredubblas etc.
Möjligen kan också tänkas på det iterativa uppträdandet av
fysiska smärtor: aj-aj-aj betecknar gärna trenne på varandra
följande smärtmaxima2. Fördubblingen hos de ljudmålande
interjektionerna har naturligtvis onomatopoetisk karaktär: en
klockas gång kan ju icke åskådliggöras med ett enkelt tick
utan genom ett dubbelt tick-tick (1. avljudande tick-tack.)
I betydelsehänseende dela sig interjektionerna i tvenne
skarpt skilda läger: de ljudmålande och de i ljudsymboliskt
hänseende neutrala. De senare brukar man särskilja i deras
egenskap av rena känslouttryck eller viljebetonade sådana 3.
Gränserna äro härvidlag såsom att vänta vaga. Även en oftast
så rent impulsiv interjektion som aj kan begagnas viljebetonad:
Aj aj aj, det får du inte göra! Enbart i egenskap av viljebetonade
(kompulsiva, Noreen) användes åtskilliga: de hyssjande s, sch,
ts etc., lockropen ss. kiss och deras, motsatser schas, ptro.
1 Fördubbling såsom det vanligaste får representera även
tredubbling etc.
* Wundt (Völkerpsychologie I: 1, B9B f.) tager ingen hänsyn
till inteijektionerna, när han vill psykologiskt förklara upprepningen
wals Ausdruck der subjectiven Gefühlserregung", vilket torde
medverkat till den föga övertygande karaktär hans framställning i detta
avseende fått. [Likaledes förbigår han de ovan påpekade fysiologiska fakta.
Jfr Sütterlin, Das Wesen der sprachlichen Gebilde (1902) s. 70—71,
Pott, Doppelung (Reduplication, Gemination) als eines der wichtigsten
Bildungsmittel der Sprache (1862) s. 24 f. har sammanfört en rikhaltig
materialsamling från ett stort antal europeiska och exotiska språk.
8 Jfr Paul, Principien der Sprachgeschichte* 179 f. Noreen, Vårt
språk V: 94 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
