Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
SIXTEN BELFKAtiK.
Återstår nu att tala om den roll interjektionerna spela
såsom led i en språklig framställning. Redan deras’ namn (av
lat. interjiccrc) visar oss, att de av ålder betraktats som
tämligen fristående språkliga bildningar, och en flyktig granskning
av ett språkmaterial, i vilket interjektioner förekomma,
bekräftar denna åsikts riktighet. Upptaga vi Noreens term
mening för det självständiga och glosa för det osjälvständiga
se-memet \ konstatera vi alltså att interjektionerna såsom sådana
d. v. s. i deras egenskap av omedelbara uttryck för psykiska
tillstånd allmänneligen utgöra meningar.
Praktiskt sett råder väl härom samstämmighet bland de
språkmän, som mera ingående behandlat semologiska spörsmål.
Framför allt måste naturligtvis de, som i de primära
interjektionerna se urspråkliga skapelser, ansätta dessa såsom meningar,
ty ett språk, vars begynnelse utgjordes av glosor, skulle vara
en företeelse, som icke ens med dialektiska konstgrepp låter
sig tänkas.
Det har väckt en viss uppmärksamhet att Wundt
vägrar erkänna interjektionerna såsom satser (d. v. s. enligt
vår terminologi meningar) utan för dem och likartade uttryck
tillskapat termen satsfragmon t 2. Själva benämningen är ju
olyckligt väld, ity att man ovillkorligen frågar sig vad dessa
språkliga uttryck äro fragment av för någonting. Frågan blir
metafysisk, om man riktar den mot urspråkets interjektionella
meningar. Vad sakfrågan angår, vill Wundt genom
användningen av denna term liksom den närstående "Satzäquivalent"
markera, att en satsdefinition icke får göras så vid, att den
rymmer uttryck som sakna det för satsbegreppet i hög grad
konstituerande analytiska elementet. För att ett utrop Eld! skall
1 Vårt Språk V: 47 f. Meningen är egentligen en underart av
den större enheten yttrande.
2 Völkerpsycliologie I: 2, 227 f. En klar och överskådlig
framställning av Wundts åsikter om satsen har U. Lindelöf givit i
Neu-philologische Mitteilungen 16/n—lß/12 1901: Zur Frage vom Begriff
des Satzes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
