Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
SIXTEN BELFKAtiK.
spr&kets yttergräns och uppdelat i vi veta knappt vad, ett
ljud, ett tonfall, en åtbürd. I ena fallet ett embryo, i det
andra en fullt utvecklad organism. Skillnaden är stor, men
så vitt jag förstår får den endast i det fall leda till en
terminologisk särklyvning, om olikheten mellan de psykiska
föreställningarna motsvaras — icke av en likartad olikhet mellan
de språkliga bildningarna — utan av en helt annan, därmed
väsensskild. Att en sådan föreligger, har icke Wundt
uppvisat, ej heller tror jag att han kati göra det. Det kan hända
— i enlighet med satsen om de själsliga processernas parallella
utveckling med de språkliga är det till och med sannolikt —
att en "urmänniskas" interjektionella uttryck voro lika
adekvata motsvarigheter till hennes psykiska tillstånd som vilken
som helst mening som vi producera är det till det
föreställ-ningsinnehåll, som ligger där bakom. Med en
nutidsmänniskas interjektioner förhåller det sig väl på samma sätt. Ty
varför skulle man annars använda sig av dem? Vill man
därför tala om det outvecklade, det embryonala i dessa
språkliga bildningar liksom om det outvecklade, embryonala i
deras psykiska underlag, må inan göra detta utan att glömma
att de dock äro meningar och stå som en särskild kategori
icke vid sidan om meningarna utan inom dessas sfär1.
I det psykiska underlaget för en språklig bildning kan
man, om man så vill, urskilja tvenne associationskedjor: den
ena fylles av affekter eller realförestöllningar, den andra
utgöres av föreställningar av språklig art (ljudbilder etc.). Från
det färdigbildade uttryckets synpunkt kan man populärt
antyda detta särskiljande genom användning av de nötta orden:
innehåll och form. Genom kontakt (komplikation) av dessa
båda associationskedjor bildas det språkliga uttrycket. I en
större språklig organism, som återgår på en helhetsföreställning,
1 Siitterlin, Das Wesen der spraehlichen Gebilde 148, är inne
på denna tankegång. Hans formulering af problemet anser jag
emellertid skev (Aotställningen mellan uGesamtvorstellungenu och
"Ein-zelvorstellungentt) och resultaten i enlighet därmed snedvridna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
