Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERJKKTIONERNA.
167
d. v. s. vad vi kalla en mening, uppètå flera skikt av dylika
associationskedjor: meningen i sin helhet har sina associationer
och varje särskild glosa har sina. Nu är det lätt att förstå
att delföreställningens (glosans) associationer befinna sig i en
viss parallellism med helhetsföreställningens (meningens).
Divergerade associationskedjorna alltför mycket, kunde ju icke
den syntes åvägabringas, för vilken meningen är ett uttryck.
En narrativ (berättande) mening, för vilken associationernas
ostörda successivitet är det mest utmärkande draget, assimilerar
alltså icke starkt affektfyllda föreställningar. Eller rättare
sagt: den assimilerar blott sådana associationer, vilkas
komponent icke avviker för mycket från de övriga
delföreställningarnas; de övriga elimineras. De associationer, en narrativ
mening utesluter, kunna däremot passa ypperligt t. ex. i en
exklamativ eller allokutiv mening, där antingen själva
meningskomponenten är affektbetonad (så i exklamativa meningar) eller
associationerna hava en språngartad karaktär (så i allokutiva
meningar).
De associationer, som appercipieras i ett interjektioner
uttryck, äro såsom vi ovan anmärkt starkt affektbetonade. Se
vi detta faktum mot bakgrunden av nyss givna utredning
förstå vi att just här ligger den psykologiska förklaringsgrunden
till att interjektionerna inom språket så ofta uppträda såsom
meningar: deras associationer äro så svårassimilerbara. Vi
förstå också att när en interjektion kommer att tjänstgöra som
glosa, satssyntesen fordrar att åtskilliga av dess associationer
elimineras och att ju mera affektbetonade en interjektions
associationer äro desto större motstånd göra de mot
inrange-ringen i en meningssyntes. Eller på annat sätt uttryckt: Ju
mindre affektbetonade en interjektions associationer äro, desto
fullständigare appercipieras de i meningssyntesen (ty den
relativa frånvaron av affektbetoning tillåter komplikationer såväl
med övriga delföreställningar som med helhetsföreställningen).
Vi övergå till exemplifieringen. De minst affektbetonade
av interjektionerna äro de ljudmålande. I anslutning till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
