Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIXTEN BELFRAGE.
vår tes ovan skulle vi alltså vänta finna dem mera
lämpadt än övriga interjektioner att begagnas som glosor och
mindre utsatta för eliminering av sina re al associationer. Så
förhåller det sig i själva verket också. Till Frödings "det sa
knak genom skogen44, Karlfcldts "När han grep sin säck vid
dörrn, så lät det klong% ack ja!". Rydbergs "och vinden drog
med hi och /jo". Snoilskys uKting. kling! säger klockan"
skulle kunna läggas hundratals paralleller hopletade såväl från
våra författare som från vardagsspråket. Frågan är om de
ljudmålande interjektionella meningarna icke äro betydligt
sällsyntare än do ljudmålande interjektionella glosorna. De
talrika onomatopoetiska ordbildningarna tyda också på dessa
interjektioner komplikationsförmåga: kraxa av kråkans krax,
jama av kattens jam, bomma, dial. bumlä giva genljud’ och
bumra ’dombjällra* av born, ticka av klockans tick etc, etc.
Komma vi nu till de viljebetonade interjektionerna
(Noreens kompulsiva meningar), så kan om de i trängre mening
hithörande sid. 163 omnämnda kategorierna detsamma sägas som
om de ljudmålande interjektionerna, under det att de övriga
förhålla sig som do impulsiva. På grund av sin eggande
karaktär lämpa sig de kompulsiva interjektionerna till namn:
de isländska hundnamnen Hö och Hoppr 1ß nysvenskt Hallo 2, Hej
etc. (jfr. skeppsnamn ss. Fram och imperativiska
namnbildningar ss. Förgät mig ej, Lebcrccht etc.).
Intressant förhålla sig de impulsiva interjektionerna. Man
kan nämligen på dem iakttaga huru meningssyntesen allt efter
sin beskaffenhet kräver eliminering av olika interjektioner
associationer. Dela vi dessa i tvenne grupper: den ena
bestående av sådana som omedelbart återgå på affekten, den
andra av mera psyko-fysisk art och komplicerad med
språkliga föreställningar är det påtagligt att den förra av dessa
grupper är den, som lättast assimileras med en affektbetonad
1 B. Kahlc, Altwestnordische Namcnstudien Indog. Forschungen.
XIV: 151, 152.
2 Sv. landsm. I: 424.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
