Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTKRJEKTIONERN A.
169
meningssyntes, och att den senare gruppen lämpar sig för
affektneutrala helhetsföreställningar. De ljudm&lande
interjek-tionernas dominerande associationer äro just av samma art
som dessa den senare gruppens (kalla vi ju-dem också
onomato-poetiska bildningar) och vi kunna därför vänta, att impulsiva
interjektioner, vilkas begagnande såsom glosor medfört en
(relativ) elimination av den första gruppens associationer skola
i meningssammanhanget förhålla sig på samma sätt som de
ovan omtalade ljudmålande glosorna. Vi finna att så är
förhållandet. Jämföra vi "Man hörde blott mannens stönande
oj-oj" med "Man hörde blott gökens avlägsna kuku" märker
man nästan ingen skillnad mellan de båda glosorna i deras
förhållande till meningsföreställningen. Den såsom glosa
begagnade impulsiva interjektionen kan användas utan att få sin
prägel av de impulsiva interjektionella meningar så dominerande
affektbetonade associationerna jfr Han kunde bara säga ett
svagt aj. Det ljöd hurra på höjden. Men naturligtvis kan
också i dylika berättande meningar den interjektionella glosan
— liksom flertalet andra glosor — vara känslobetonad. Så
när den berättande vill ge så god illusion som möjligt av en
viss annan persons genom interjektion uttryckta sinnesrörelse.
Dock må härvidlag märkas att associationerna av gruppen 2
alltjämt äro de förhärskande.
De impulsiva interjektion erna begagnas icke i någon
större utsträckning såsom material för nybildningar. Vid
dylika kunna associationerna av grupp 2 vara de nästan uteslutande
framträdande ss. i följande exempel, hämtat ur Strindbergs
Kronbruden (s. 63): Kersti O! Länsman Hvad o-ar hon
för? I andra fall kan nybildningen genom delvis assimilering av
grupp l:s associationer få en mera affektbetonad karaktär:
"skratt så där sprittande lekande hejigt som man endast kan
det i sol och högsommardar" (ur ett brev 1909). "Det var
hejsit i går" (slangspråk).
Associationerna av gruppen 1 dominera ju alla impulsiva
interjektionella meningar utan undantag och utgöra det för dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
