Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
SIXTEN BELFKAtiK.
karaktäristiska. Det är måhända detta som gjort att de
interjektionella glosor, för vilka associationer av denna grupp bilda
underlaget icke varit uppmärksammade. Och dock förekomma
sådana talrikt och. utgöra i synnerhet för poesien ett viktigt
stilistiskt element1. — Läsom exempelvis dessa rader hos
Rydberg:
Enhvar, som denna strand har nått,
0 sällhet! finner där
den famn, den mun, hvartill han trått
1 oskuldsfullt begär.
Man kan ju här vilja anse o sällhet! soin en parentetiskt
inskjuten mening, men att särskilja dessa tvenne ord för att
renodla o som en interjektionell mening måste anses omöjligt.
O är otvetydigt glosa och dess associationer äro icke en gång
de dominerande i ordgruppen2. Men sin betydelse för
ord-gruppsföreställningen ha de likvisst. Vid en psykologisk analys
märka vi för det första att associationerna av grupp 2 äro så
gott som borteliminerade. Det är totalt likgiltigt om vi säga
o sällhet! eller ack sällhet/, nota bene om associationerna av
grupp 1 äro desamma. Det är dessa, som utgöra det
konstituerande elementet hos den impulsiva interjektionella glosa,
vi här behandla. Dessa associationer, omedelbara uttryck
för affektbetonade psykiska tillstånd, förbinda sig alltså med
1 Paul är den ende förf. hos vilken jag — om än osäkert —
kunnat läsa ut en i denna punkt med mig överenstämmande mening.
Han skriver: MAber dieselben [näml. interjektion erna] kommen doch
auch als Satzglieder vor, die mit einem Subst, teils unmittelbar, teils
durch Yermittelung einer Präposition zu einem Satze verbunden
wer-den, vgl. wehe dem Lande, o über die Tören, mhd. ach mints libes
(Principien4 353). Pauls exempel äro dock ensidigt valda och tyda
på att han sett saken från betydligt snävare synpunkt.
2 Stundom kan den interjektionella glosan betraktas blott som
ett prefix. En ganska lärorik parallell lämnar negerspråket Mande,
där interjektioner begagnas som ett slags suffix icke blott vid utrop
och uppmaningar utan även vid rent narrativa utsagor, som äro
emfatiskt betonade: miisie ö o kvinna! ä ro gbérë- o han sade nej! (Stein-
thal, Die Mande-Neger-sprachen (1867) s. 132—133).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
