Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GHUNDDHAG TILL MODERSMÅLSUNDERVISNINGENS HISTORIA. 179
latinska och andra främmande ord) samt att vänja djäknarne
"rätt att framföre orden"Men man må ej göra sig för
stora föreställningar om efterlevandet av dessa bestämmelser,
eller ens om prästers och skolmästares förmåga att efterleva
dem. Ett riksspråk i modern mening förefanns ännu icke2.
Hur skulle det också kunna uppkomma, då modersmålet så
ytterst sällan i skrift och ofta ej ens i tal av de mera
bildade användes, då samfärdseln var så ytterligt liten i
förhållande till nutidens, då prästerna ofta voro av ’stiftsband*
eller andra orsaker bundna vid hemtrakten3, då ännu inga
stora städer funnos i landet. Vid Gustaf Vasas intåg i
Stockholm år 1523 skall ju staden blott ägt en 2—3,000 invånare, på
Johan III:s tid omkr. 7,000, år 1663 omkr. 15,000 (och först 1773
omkr. 73,000). Därtill var ju städernas befolkning under äldre
tider mycket uppblandad med utländska elementL.
År 1595 (på sina håll tidigare, i Åbo redan 1566) infördes, i
anslutning till ett skolordningsförslag av Laurentius Paulinus
Gothus, grekiska språket i skolorna. Latinundervisningen drogs
allt mer över åt det klassiska hållet, man underkände det senare
och dåligare latin, som i medeltidsskolorna studerats.
Prästerskapets skolordning av 1611, uppgjord av en prästerlig
tre-mannakommitté, i vilken Paulinus och Johannes Rudbeckius
sutto, gav grekiskan bättre plats i skolorna, fäste än större
avseende vid de verkligen klassiska författarna och framhävde, att
vid den klassiska språkundervisningen även modersmålet borde bli
föremål för övning och vård. Men denna skolordning synes
endast på ett och annat håll (t. e. Örebro, Nyköping, Strängnäs,
Västerås) ha blivit följd. Hur mycket den i verkligheten gav åt
modersmålet, belyses t. e. av undervisningsplanen, där
modersmålet ej kan sägas vara skolämne och även som tjänare åt latinet
får ett högst blygsamt rum, eller av Örebro skolas inventarium
1 Se not 1 föreg. sida.
3 Jfr Hesselman i Uppland, skildring af land och folk. II. 513 ff.
3 För prästerna blev stiftsbandet bindande 1686, för skollärarna
infördes det, ehuru ej bindande, år 1693. Se Hollander s. 529, 427.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
