Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
OLOF Ö8TEKGREN.
för åren 1615—1619, som upptar bland svenska böcker endast
dessa: Swensk Biblia nytryckt in folio; Swensk
Itinera-rium in folio; (Ethioa Paulini Swensk in 4:to ~ är försåldt);
(Swenske psalmböker tuå: Alira i Kyrkian att brukas
och der förkomiic); Sångbökor 2 skrefne. Brukas i
Kyrkian; Räkenskapz book inlagd i kyrkian; Arithmotica
Swensk. Befinnes wara förkommen A:o 1656. I Abo
katedralskola fanns ilnnu år 1730 av svenska böcker endast:
två biblar, en psalmbok samt Hübners politiska historia och
hans allmänna geografi (i Lenæi översatta o. förkortade uppl.).
Ett lika tydligt språk tala de Loges Scholæ Orebroensis.
som vid samma tid gällde därstädes: latinet var enligt dessa
skolans talspråk och skulle användas såväl inom som utom
densamma; de som felade mot denna bestämmelse skulle straffas
’severissimè’1. Dock bör ju erinras om, att i stället för de
latinska skolkomedierna spelades i skolorna stundom även
svenska komedier. Så uppfördes t. e. Frischlinus Rebecka i
svensk översättning vid Örebro skola år 1616, och Tisbe har
ju som känt spelats i Arboga 1610, i Karlstad 1615, i
Uppsala 1625 och 16262.
På Gustaf Adoli återgå som bekant våra folkskolor och
likaledes i viss mån realundervisningen; dock torde man fa
förlägga apologistklassens uppkomst huvudsakligen till
Kristinas förmyndareregering och 1649 års skolordning3. Gustaf
Adolfs åsikter i skolfrågor gingo långt framom samtidens.
Liksom Karl IX — som redan 1592 yrkat på och 1608 för
1 Jfr Karlson, II. 35 ff., I. 27 ff. samt Bihang s. 43.
2 Se t. e. Noreens uppl., Sthlm 1910, s. ni; jfr för övrigt
Hollander 511—513.
3 Jfr för det föregående Geijer i Litteratur-Bladet; Lagerstedt,
anf. arb. s. 7—17; s. 23; Hastig,anf. årh. s. 6 ; 12 ff.; Hollander, s. 217 f..
(jfr 282 not), 312, anser Gustaf Vasa som "grundläggare av den civila
tjänstemannabildningen" (Stockholms räkneskola 1538!); fr&n Gustaf
Adolf räknar han äter "den borgerliga skolundervisningen";
H(ern-lun)d i Hist. Tidskr. V. 65 f. och Fridtjuv Berg i Nord. Fam.21. 1223
;\terföra apologistklassen till förmyndarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
