Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDDRAG TILL MODERSMÅLSUNDERVISNINGENS HISTORIA. 181
Örebro föreskrivit sådan undervisning — vill han att landets
lagar skola läsas och tolkas i skolorna. Religionen skall
genomtränga all undervisning; språken skola de lära som
behöva dem, och vi behöva först modersmålet, så tyska, sedan
latin. Konunga- och Höfdingastyrelsen, som Bureus på hans
befallning utger, vill han införa som läsning i skolorna. Man
bör söka få alla bokliga konster på svenska, så att svenskarna
redan av ungdomen kunna öva sig i dem. För undervisningens
utveckling ansåg han det nödvändigt att skilja skolan från
kyrkan. — Det mesta av detta förblev ju emellertid outfört1.
Kristinas skolordning av 1649, i vars avfattning och
innehåll säkerligen Lars Stigzelius och Johannes Mathiæ haft
största andelen2, är skriven på latin. Dess föreskrifter för
trivialskolor och gymnasier ge allt fortfarande i det stora hela
samma härskande ställning åt teologin och framför allt åt
latinstudiet. Däremot inskränkes studiet av grekiskan 3. Ciceros
brev eller några lätta ’Colloquier’ läsas i trivialskolans första
klass; redan i andra klassen skrives latin samt talas latin med
läraren; i tredje klassen talas inom skolan blott latin.
"Geogra-pliien lärde sig Svenskarne denna tid marcherande, och historia
höllo de på att göra", säger Geijer. Modersmålet, latin och
grekiska anges visserligen som trivialskolans tre huvudspråk, inen
modersmålet drives nästan endast antingen för latinets skull
eller i samband därmed, eller som bibelläsning. ttModersmålet
medföra väl lärjungarne från hemmet, men vanligen rått och
ovårdadt, ofta till och med plumpt och osvenskt. Det måste
därföre hyfsas och förädlas i skolan, och lärarne användo flit
på, att lärjungarne, så vidt deras ålder tillåter, i tal och skrift
uttrycka sig väl och rätt på sitt modersmål. De kunna detta
så väl annars som i synnerhet vid öfversättandet och
repeterandet af de latinske författarne och vid rättande af lärjun-
1 Jfr särsk. Hollander s. 306 ff.; Hernlund Förslag och
åtgärder s. 6 med not 3, s. 8 not 3.
» Hollander 348, 360 f., 362 not.
3 Hastig, s. 22 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
