Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
OLOF ÖSTEKGREN.
garnes skriftliga öfversättningar på svenska44 "Stundom bör
anställas öfning att på modersmålet sammansätta bref och korta
tal, och om någon gång äfven i skolan komedier uppföras på
modersmålet, bör sådant ske icke på vers, utan på prosa,
öfningar, som böra fortsättas vid gymnasium och akademi."
(Hollander 379.)
Omedelbart därefter tillägger emellertid stadgan:
"Latinska språkets studium bör dock af lärjungarne företrädesvis med
kraft bedrifvas för dess nytta i vetenskapligt afseende och i
lifvet (=Latinæ vero linguæ præcipuum et acerrimum in scholis
esse studium convenit, propter uberrimum ejus usum in studijs
et omni vita). Grunden till detta studium skola de lägga vid
bildningsarbetets böljan, och de skola förena det med ofvan
nämda studium af modersmålet enligt Romarnes föredöme,
hvilka i den första undervisningen läto modersmålet gå hand i
hand med grekiskan"2. I gymnasiet förekommer ingen
modersmålsundervisning. Lektorernas namn äro belysande för
undervisningens läggning: Theologus primus, theologus
secun-dus, logicus et physicus (föreläste såsom ’physicus’ fysik,
botanik, människokroppens delar, hälsoråd), eloquentiæ (läste tal
ur Livius och Curtius samt av Cicero), historicus et poeta
(läste ävenledes Livius och Curtius, vidare Cæsar, samhällslära
och Svenska lagarnas grunder samt såsom ’poeta’ Virgilius),
mathematicus.
Någon liten ljusning för modersmålet spåras dock även
i denna klassiska3 och i mycket så berömda skolstadga.
Latintalandet i skolorna hade redan på 1500-talet börjat om
ej anfallas, så åtminstone till sina resultat nagelfaras. År
1531 anmärker t. e. en Lunda-kanik, Christian Pedersen, att
om också en djäkne i 15 eller 16 år trälat med latinet, så
kunde han ändock, då han sedan kom ut bland lärda klerker.
1 Anfört i H. F. Hults översättning, Pedag. Tidskr. XII. 181 f.
2 R. Törnebladh, De svenska elementarläroverkens senaste öden.
Sthlm 1881 (Ur Nord. Tidskr.) s. 3; s. 4 ff.
8 Skara stifts prästerskap hade önskat skolordningen avfattad
pà svenska. (Hollander 362.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
