Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDDRAG TILL MODERSMÅLSUNDER VISNINGENS HISTORIA. 183
icke tala ett enda ord riktig latin1. Kristinas skolordning
står här på gammal ståndpunkt, om ock banden något litet
lossas. Redan i första klassen må lärjungarna på latin lära
sig att uttrycka ’några få de vanligaste meningar’. I andra
drabbas av asinus-straffet de som med eller inför läraren tala
annat än latin. Från och med tredje klassen är asinistraff
stadgat för var och en som inom skolan använder
modersmålet. Tolkningen av de klassiska författarna sker dock på
svenska, endast i fjärde klassen stundom på latin.
Avvikelser från svenskt språkbruk anmärkas därvid. Den
skriftliga översättningen från latinet "bör ske till rent och prydligt
modersmål och kan vara dels metafrastisk, mera strängt
vidhållande ordalydelsen, dels parafrastisk, mera fritt och
prydligt återgifvande meningen; och såväl vid öfversättning, som
explikation bör jämförelse ske mellan latinet och modersmålet,
med aktgifvande på bådas idiotismer". I skrivarklassen,
avsedd för dem som ej vilja eller kunna fortgå i andra studier,
förutsättas åtminstone första klassens kunskaper. Jämte
rätt-och välskrivning av latinsk och svensk stil, aritmetik,
kristendom (med flitig läsning hemma av svenska bibeln),
fäderneslandets historia och musik förekommer här även "brefskrifning
på rent och prydligt svenskt språk, för hvilket ändamål
lärjungarne skola samla formulärer till bref af mera bildade
personer i hvarjehanda ämnen och anteckna dem i
excerpt-boken, med tillagdt register vid slutet samt särskild
anteckning af de med särskilda ämbeten och vilkor förenade titlar
och epiteter (för magnater och andra) efter hofvets och de
mera förfarnes bruk" 2. Fordringarna på lärare ändrades även
något genom 1649 års skolordning. Under 1500-talet hade man
lagt mesta vikten vid, att sökanden var ’god grammaticus’
d. v. s. kunde sin latinska grammatik. Nu föreskrevs utom
latinkunskaper (för rektor och konrektor dessutom dogmatik,
1 Karlson, anf. årh. IV. 159.
2 Hollander, s. 366-394, särsk. s. 367—370 samt 382—384.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
