Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
OLOF ÖSTERGREN. t
grekiska, dialektik och retorik) även att läraren skulle väl
känna modersmåletl.
Do fürr uteslutande på latin avfattade läroböckerna börja
vid denna tid någon gång utbytas mot svenska eller delvis
svenska. Melanchtons latinska grammatik efterträdes 1595 av
Chytræi, som 1622 av Tiderus ’till stor dol, så vitt ske
kunnat’ översattes till svenska och sedan i en mängd upplagor
brukades ända till 1732, då den ’enligt Vederbörandes
befallning’ bortlades i skolorna och efterträddes av Cellarii helt
och hållet försvenskade2. Den första ’Donaten’ på svenska
utkom 1684. Men ännu under 1700-talet voro läroböckerna
enligt Ellen Fries uppgift vanligen avfattade på latin3.
Under dessa äldre tider får man emellertid alltid ha i
minne, dels att de offentliga skolorna ännu voro ganska
fåtaliga, dels att de ingalunda voro besökta av alla
samhällsklasser. Do svenska skolornas antal vid slutet av 1500-talet
uppges av Hollander4 till 28 eller med Finlands till 33. Det
förata svenska gymnasiet daterar sig från 16235, så tillkommo
Strängnäs, Linköping, Abo, Reval, Stockholm, Göteborg, Skarn,
Viborg, Växjö och Härnösand, (let sista inrättat år 1648; samt
under Karl XI gymnasierna i Kalmar och Karlstad.
Lärjunge-antalet har nog mycket växlat, men synes i allmänhet vid
denna tid åter ha ökats efter den starka nedgång, som
orsakades av reformationen, och varöver Gustaf Vasa klagar år
1533 i brev till samtliga stift i riket. År -1592 deltogo 21^
djäknar från Stockholms skola i liktåget vid Johan Mrs
begravning; år 1631 hade Jacobus Rudbeckius i samma skola (i
fyra klasser) 200 lärjungar; Örebro skola hade 1615 ett antal av
102 lärjungar, något senare synes antalet där ha ökats till 234,
men efter Rudbeckii avgång nedgick åter antalet till 90—100;
1 Karlson, anf. arb. IV. 112.
2 Jfr Karlson, anf. arb. IV. 207 ff. L. Hammarsköld,
Schole-och Undervisnings-Böcker, Sthlm 1817, s. 4B f.
« Sv. kulturbilder, Sthlm 1901, s. 265.
4 Anf. arb. s. 270.
6 Jfr C. A. Brolén, Bidrag till Väster&s läroverks hist. I. 25, 40.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
