Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDDRAG TILL MODERSMÅLSUNDER VISNINGENS HISTORIA. 189
enhälligt: sådant borde man lärt sig redan i skolan! 1 Mot
latinets intrång i själva svenskan (man ser under 1600-talet
ofta svenskan mer än till hälften uppblandad med latin!) har
Annerstedt ej funnit, att någon gjort invändning. Klagar
man över svenskans förfall, sker det på latin, såsom då
Verelius efter läsningen av Stiernhielms Hercules beklagar sig
över huru vi blygas över vårt hemfödda, självständiga språk;
och det är då mot det efter 1650 allt starkare franska
inflytandet 2 han vänder sig: Jvi föredraga en halffransk
rot-välska framför att tala som våra fäder’.
Under hela stormaktstidevarvet fortlevde vid akademien
åsikten om latinets enaberättigande lika stark, som på den tid
då man avvisat det Skytteska förslaget3. Olof Rudbecks ’tilltag’
år 1677 att använda modersmålet i ett par universitetsprogram 4
väckte både uppseende och ovilja, isynnerhet som han till på
köpet skämtat med de högtidliga formerna, latintalandet ooh
de gamla akademiska bruken. ’Han kunde — säger han —
ej göra Aristoteles och Cicero den äran att, som bruket vore,
använda latinet, då dessa ej i sin undervisning användt det
götiska eller skytiska språket, som dock vore det äldsta af
alla’. Till de mest förbittrade hörde skytteanske professorn
Johannes Schefferus, vår förste svenske litteraturhistoriker.
Han "fann det vara till vanära för universitetet, att svenska
språket användes i ett akademiskt program, och särskildt, att
Rudbeck skrifvit, att detta skett, för att ungdomen skulle
kunna bättre förstå honom; huru skulle man i utlandet kunna
tro annat än att universitetet var föga bättre än en
trivialskola". Och dock är det samme man som 1678, i sin bok
1 Jfr Annerstedt, Upsala Universitets historia I. 249, 410.
2 Franskan efterträdde ju vid denna tid latinet som
diplomaternas språk. Jfr för Övrigt Wieselgren Sveriges sköna litt. III. 199.
3 Jfr för det följande Annerstedt, Upsala Universitets historia
II. 2, s. 297 ff.; II. 1, s. 172 (som jag här nästan ordagrant följt).
Famt Weibull-Tegnér, Lunds Universitets historia I. 1C8.
4 I Tyskland synes modersmålet ha biukats i ett program först
1687. Se Adolf Hedin Om latin-herraväldet s. 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
