Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
OLOF ÖSTERGREN. t
om adlig uppfostran, framhäver att man i modersmålet bör "lika
mycket öfva sig, som uti något annat, ehuru man tvärtom
finner de flesta på främmande språk mera talföre, än på deras
eget, hvilket kominer af en förvänd uppfostran, och är
priva-tim skamligt, publice hinderligt, ja ganska menligt" 1. Ännu
1686 vägrar Uppsalakonsistoriet en student att hålla ett
offentligt föredrag i bunden form på svenska, "efter det vore
ovanligt och torde locka andra till efterföljd". Svenska program
finner man (efter Rudbeck) i Lund först 1737, i Uppsala 1749.
Vid slutet av 1600-talet började dock intresset för
modersmålet något stiga även vid universiteten. Sverge hado
nu, för första gången åtm. efter reformationen, en konung.
Karl XI, som icke kunde tala latin och en rikskansler, M.
G. De la Gardie, som uppmuntrade inhemsk bildning: ’Man
lefve i sin tid, man tale dess språk men man bör äfven känna
o
fädrens’. Det moderna språket börjar bearbetas. Ar 1684 hade
ju E. Aurivillius till större delen utarbetat sin på latin
avfattade svenska grammatik2 (som dock ej trycktes förrän
1884!). Lagerlöf hade börjat ge kurser i svenska år 1685,
Tiällmans på svenska skrivna ’Grammatica suecana, äller: en
svensk språk- och skrif-konst’ utkom 1696, och så småningom
begynte en och annan .att använda modersmålet vid sina
föreläsningar. Andreas Rydelius utgav, år 1718, som det uppges
på uppmaning av Karl XII, på svenska — ett dittills
oer-liört företag — sina Nödiga Förnufftz-Öfningar. Ja, i ett
Lunds universitets betänkande av 1723 yrkar man (påverkad
av Rydelius) till och med på att föreläsningarna skola hållas
på svenska och att vid examina vikt skulle läggas på
modersmålet3. Och framför allt, Vetenskapsakademin i Stock-
1 Hollander, s. 410. Schefferi bok rådfrågades och följdes
flitigt vid den enskilda adliga undervisningen.
2 Annerstedt påstår II. 2, s. 301, att han har ’slutfört’ den.
Det är oriktigt. Den avslutades aldrig, verbböjningen är blott
delvis utarbetad. — För föreläsningar på svenska jfr nedan s. 200.
3 Jfr f.ör det föregående Hollander, s. 420, 449; för det
fölande även E. Wrangel, Frihetstidens odlingshistoria, särsk. s. 14 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
