Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GKUNDDRAG TILL MODERSMÅLSUNDERVISNINGENS HISTORIA. 191
holm, stiftad 1739, börjar samma år på svenska utgiva sina
handlingar. Om skönlitteraturens uppsving i samband med
intresset för fornforskningen och för det ’skytoskandiska1
språket, om dess vidare utveckling genom Dalin och andra
behöver jag väl ej här erinra, utan hänvisar blott till allmänt
bekanta verk.
Vid skolorna märktes ändringen i den allmänna
uppfattningen till en början föga. En man som Jesper Svedberg stod
i vissa av sina strävanden oförstådd av sin samtid. Hans
fordran, att modersmålet skulle läggas till grund för den
grammatiska undervisningen föreföll tiden absurd. "Tusende
främmande gramniaticor förskaffe wij oss, men icke en swänsk;
icke en stund en gång anwändes uppå wårt språk at det rätt
lähra!" Mot latinet som undervisningsspråk ivrade han ofta.
Då han som biskop kom till Skara, var det knappast tre av
läroverkets 600 lärjungar som ägde en svensk bibel.
Sved-berg yrkar ivrigt på bibelläsning i skolorna i stället för enbart
katekes och teologi. "Finge wi ock några Bibliska böker
på ren Swensko skrefna och tryckta med nödiga
anmerknin-gar, som man auctores classicos hafwer. Och sedan, när
schol-pilten en dag hade hördt för sig vttydas och läsit Curtium
och Giceronem, at en, som woro hema i Swenskan, en annan
dag ville läsa och vttyda en Swensk Biblisk bok i samma
sinne (som i andra lender sådane Läsemestare äro), nemliga at
jemte sak ena gifwa granna acht vppå huru man bör rett
skrifwa och tala1." Den lilla Skolelek Svedberg utgav, avsåg
att lära barnen icke blott latin utan också svenska. Även
Strängnäsrektorn Erik Eklunds Uppfostringslära av år 1746, står i
skarp motsats mot tidens åsikter om skolväsendet. Eklund
manar till måttlig latinläsning och i allmänhet inskränkande
av studiet av de främmande språken till förmån för svenskan,
1 Anfört efter Hernlund, Förslag s. 49, 83 not 1. Jfr för den
följande tiden även hans Bidrag till den sv. skollagstiftningens hist~
I. 1718—1760, Sthlm 1882, samt särsk. de 1892 utkomna Öfversikter
och bilagor härtill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
