Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
OLOF ÖSTKUGHEN.
anser den svenska samhällsläran synnerligen viktig. I hans
skolplan förekommer svensk grammatik, samt svenska tal- och
skrivövningar1. Ej heller hattpartiets uppfostringsplaner (från
1838 och framåt) lyckades vinna gillande och ledde knappast
till annat än fromma önskningar, önskningar om införandet i
skolorna av ej blott naturkunnighet utan också modersmålet.
Det bestående’ segrade alltjämt; prästeståndet höll på sitt
latin och sin teologi, adeln och do förmögnare borgarna, som
oj sände sina söner till skolorna, voro ej tillräckligt
intresserade för att genomdriva en verklig omstörtning.
Emellertid medförde dock förra hälften av 1700-talet en
del förändringar. Ar 1723 blev innanläsning — som 1637
införts ävon bland allmogen på landsbygden och 1686 i
kyrkolagen anbefallts — obligatorisk för alla, föräldrarna hade att
vid vite av 2 mark silvermynt "antingen i hemmet eller genom
skolmästare, klockare öller annan lämplig person" draga försorg
om barnens undervisning häri. För folkskoleundervisningen
var detta naturligen ett stort steg framåt2.
Mindre betydande blevo ändringarna ifråga om övriga
läroverk. Skolordningen av 1724, som var avfattad efter
prästeståndets önskningar, antogs visserligen av de övriga
stånden endast till nästa riksdag, men det oaktat fortfor den
— otryckt3 — att vara gällande ända till 18074. Den tog
naturligen ej hänsyn till de nya fordringarna på modersmålets
studium och har för modersmålsundervisningen blott ringa
betydelse.
Visserligen tillkommo som nya ämnen antropologi,
geografi, biblisk och från 1730 profan historia (Greklands, Roms
och fäderneslandets) samt något senare även statskunskap.
Och latintalandet i de lägre klasserna påbjöds nu ej längre;
1 Ellen Fries, anf. arb. s. 243 ff.
2 Hollander, anf. arb. s. 656; Sv. Wilskman, Ecclesiastiqve Werk.
Örebro 1781, I. 40 f. Karlson, anf. arb.
3 Den trycktes först i Wallquists Ecclesiastique Samlingar IV.
462 ff. i slutet av 1700-talet.
4 Ellen Fries, anf. arb. 250 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
