Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDDRAG TILL MODERSMÅLSUNDER VISNINGENS HISTORIA. 193
det uppsköts till fjärde klassen1. Men för modersmålets del
synes det hela ha inskränkt sig till, att man i trivialskolan
lärde sig läsa innantill samt skriva och därvid stava rätt 2;
i apologistklassen3 att sätta ’ upp brev, räkningar o. d.; i
gymnasium föreskrevs bibelläsning på modersmålet; därjämte
skulle ynglingar som hade särskild böjelse för poesi i
gymnasium övas i svensk rimkonst. Slutligen bör nämnas att
användningen av modersmålet vid undervisningen genom 1724
års skolordning i flere avseenden ökades4. Överhuvud anses
emellertid modersmålets ställning i de svenska skolorna vid
denna tid vara betydligt sämre än t. e. i Danmark5.
Ännu år 1751 klagar biskop Johan Brovallius i Åbo <;
över att lärjungarna, utan avseende på begåvning, böjelse
eller framtida levnadskall, uppfostrades nästan endast till
’Preste-Ämnen’, och att mesta tiden åtgick till att läsa de
s. k. lärda språken. "I anseende till andra sysslor i
samhället vankar fögo någon vidare undervisning i skolan än att
gossen vräkes i räkneklassen och får där, som det då går,
Jära katekesen samt räkna och skrifva" 7.
I det betänkande, som från Åbo insändes till den av
hattarna 1745 tillsatta uppfostringskömmissionen, och som "synes
vara författadt af biskop Brovallius" 8 få yrkandena på mer
"realism" i undervisningen ett starkt uttryck. Närmast rör det
sig om naturvetenskapernas införande i skolplanen, men även
frågan om modersmålet får här beaktande. Svenskan bör i vid-
1 Wägner, Helsingborgs allin, lärov. under tre århundr., s. 23;
Hastig, s. 172; Hollander s. 431 not.
2 Rättskrivning utgjorde dock icke särskilt undervisningsämne.
Jfr Hastig, s. 168 not 1.
8 Ej ens omnämnd i 1693 års stadga; något utvidgad genom
1624 års skolordning. Se t. e. Törnebladh, anf. arb. s. 4.
4 Hastig, anf. arb. s. 172.
6 Wrangel, anf. arb. s. 17.
ö Jfr H(ug)o Hernlun]d i Pedag. Tidskr. XV. 399; Hult, ib.
XII. 188; Hastig, anf. arb. s. 178 ff.
7 Anf. efter Hastig s. 178. 8 Hastig, s. 179 ff.
Språk och Stil, IX. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
