Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grunddrag till modersmålsunder visningens historia. 201
Början av det nya århundradet medförde viktiga
förändringar i skolornas organisation. "Kanslersgillet", en styrelse
för rikets undervisningsverk, ett "uppfostringskollegium", som
tillsatts år 1801, hade innan det 1809 upplöstes utarbetat en
ny skolordning, som år 1807 fick laga kraft. Den utfärdades
på försök under fem år, men förblev gällande till år 1820.
Först genom denna stadga var det, som den realistiska
riktningen på allvar började bryta sig väg in i skolväsendet.
Man gjorde lägsta klassen i trivialskolan till en bottenklass
såväl för apologistskolan som för den lärda skolan "från
hvilken Class de, som ämna sig åt litteraira yrken, i vanlig
ordning uppflyttas till de i Trivial-scholorna befintliga öfriga
Classer; men de åter, som vilja förvärfva sig i näringarna
nyttiga kunskaper, ingå i den för dessa egentligen bestämda
Apologist-Classen" I denna förberedande klass
undervisades i kristendom, svensk och latinsk handstil, innanläsning,
huvudräkning och "Zifferräkning", det enklaste av allmän och
svensk grammatik 2 och paradigmata declinationum och
conju-gationum i latin för den som ämnade fortsätta i trivialskolan.
I trivialskolans andra klass, men endast i denna, upptogs
även praktisk övning i modersmålet. Dessutom anbefalldes
dock även i gymnasierna skrivövningar "ömsom på latin och
svenskau. I apologistklassen undervisades i "kristendom,
kal-ligrafi, innanläsning, aritmetik (så långt framstegen tilläto),
uppsättande af bref berättelser, attester o. d., öfning i att
muntligen uttrycka sig på modersmålet, historia och geografi,
det enklaste af geometri och mekanik, någon naturkunnighet»
moderna språk (i synnerhet tyska)"3. •
Huru dessa föreskrifter i verkligheten kunde ta sig ut,
finner man t. e. av P. G. Ahnfelts Studentminnen 4.
1 Anfört efter M. Dalsjö i Pedag. Tidskr. VII. s. 4 ff., varifrån
även en del av följande uppgifter hämtats. Jfr delvis även
Läroverkskommittébetänkandet av 1902, I. 2 ff. samt det av 1872, s. 6—55.
2 Min kursivering. 3 Efter Dalsjö, men med min kursivering.
4 P. G. Ahnfelt, Studentminnen I. 30 ff., Helsingborg 1857.
Skildringen gäller dels informering i hemmet 1808 — 1813, dels Lunds
katedralskolas rektorsklass 1813 — 1816.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
