Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grunddrag till modersmålsunder visningens historia. 203
ståndiga reflexioner, ’Der Jugendfreund’ kallad, utgifven från
Berlingska officinen i Lund. Resolutionen verkstäldes efter
Stridsbergs tryckta grammatik, alltintilldess Textorius omkring
1815 gjort bekantskap med Leches handskrifna, den han då
föredrog, oss till icke så liten fromma. Engelska spr&ket
ingick ännu icke i skolundervisningen. Fäderneslandets historia
och statistik inhemtade vi af Christian Wåhlins bekanta
lärobok och dess geographi efter Regnér. I dennes ’Första
begrepp af de nödigaste Vetenskaperna’ inhemtade vi hela
vårt kunskapsförråd i philosophi, naturlära, naturalhistoria,
verldshistoria, litteraturhistoria, sedelära m. m. som detta
’Begrepp’ innehåller. I Norges historia hade Textorius sjelf från
trycket utgifvit ett litet sammandrag, curiöst redan genom
en mängd danismer som der funnit plats. Saken rar den att
förf. ej kunde hvarken skrifva eller tala ren svenska, ty
uppfostrad i Danmark, hade han der tillbragt större delen af sin
lefnadom jag mins rätt i Schimmelmanska huset. Han
bröt derför alltid starkt på danska 1 och vi hade deraf ofta
en särskilt förnöjelse, helst då han blef vred och skulle
bestraffa oss. För öfrigt sysslade han mest med latin 1, men
detta lärde han oss bra. Ur Ciceros skrifter lät han oss
uttaga och såsom lexor inlära en mängd pbraser, dem dock
icke alla förstodo, men det var visst icke Rectors skuld.
Likaledes kunde det väl hända att den lärobok, han lät oss
läsa utantill i theologisk dogmatik, förblef en och annan helt
barbarisk, ty det var Hylanders latinska bearbetning af
Al-nanders ’ Salighetslära \ Latinska stilar och chrior, så väl
svenska som latinska, skrefvo vi ock i mängd och dem
cor-rigerade han alltid, för hvar och en särskilt, mycket noga.
Äfven med små grekiska stilöfningar fingo de som ville,
försöka sig." Någon svensk grammatikundervisning omtalar
Ahnfelt icke, vare sig i hemmet eller i skolan.
Emellertid var nu modersmålet genom 1807 års stadga
uppe bland de erkända skolämnena, om också dess ställning
1 Min kursivering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
