Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
OLOF ÖSTERGREN. t
blev ytterst blygsara. Stadgan betydde mer i andra
hänseenden än ifråga om svenska språket. Genom den infördes ju
de främmande levande språken och, som ett ämne för sig 1,
naturalhistorien; matematiken och historien fingo en bättre
ställning och genom apologistklassens utvidgning öppnades
möjlighet för en kommande verklig realundervisning. De närmare
anordningarna med denna klass voro emellertid så opraktiska,
att. till en början Kanslersgillets avsikter med densamma nästan
alldeles gingo om intet. Den blev alltför beroende av
latinklasserna. Först 1820 års skolordning avhjälpte denna brist
i organisationen; nu upprättades två slag av skolor:
apologist-skolor (enligt vårt uttryckssätt ett slags realskolor) samt
lärdomsskolor (=: de gamla trivialskolorna) och gymnasier.
Eör modersmålet betydde emellertid även denna nya
skolordning föga. Visserligen fick Jatintalandet ytterligare ge
vika, man krävde numera blott för avgång från gymnasium
till universitetet övning att begripligt yttra sig på latin. Men
å andra sidan blevo nu teologi och hebreiska obligatoriska
redan i översta klassen av lärdomsskolorna2. Och
modersmålets direkta vinst är liten eller nästan ingen.
I lärdomskolan är enligt 1820 års skolstadga svenska
språket icke upptaget som självständigt ämne annat än i
första klassen 8. Där har det tre timmar, samtidigt har latinet
i den högre lärdomsskolans fyra avdelningar ej mindre än 42
veckotimmar. I apologistskolorna, som skulle meddela allmän
medborgerlig bildning, stod det något bättre till; där hade
svenska språket i första klassen 3, i andra 2 veckotimmar,
vartill kommo skrivövningar (dels stavningsövningar, dels
övning i ’avhandlingars’, d. v. s. handlingars, uppsättande efter
1 Botanik hade t. e. redan 1649, men i.förening med fysik,
medicin och logik, införts i skolundervisningen. Se Hollander, anf. årh.
s. 456.
2 Lagerstedt, anf. arb. s. 41.
a Klasserna i lärdoms- och apologistskolorna synas i regeln ha
varit tvååriga. Jfr Läroverkskom. betänkande 1902, I. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
