Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDDRAG TILL modersmål8undérvisningen8 HISTORIA. 215
finnas nog försvarare av den satsen som en granskare i’Frey1
nedskrev år 1846 på tal om Cedervalls Praktisk Anvisning
till Svenska Stilöfnirigar: "att den, som skrifver Latinet väl,
äfven kan i och med detsamma skrifva en god Svenska."
Emellertid vann modersmålet i samband med
realämnenas framträdande och de klassiska studiernas tillbakaskjutande
under 1830-talet sakta mer plats och mera beaktande såväl i
själva undervisningen som i de allmänna meningsbytena.
Nya elementarskolans inrättande år 1828; studentexamens
omordnande 1831 och 1832 därhän att man nu även kunde bli
student utan betyg i de gamla språken; inrättandet av fem
fullständiga apologistskolor för studentexamen utan klassiska
språk, år 1839; samma år anställandet av lärare i franska
och tyska samt i naturvetenskap vid rikets gymnasier: allt
detta hade i andra’ hand sin betydelse även för modersmålet.
År 1845 fordrades för första gången i studentexamen skriftligt
prov i modersmålet. Så småningom ökades också antalet
ickepräster bland lärarna 2. Genom 1849 års cirkulär upphäves
stiftsbandet för lärare. Nu sammanslås också de tre förut
befintliga skolformerna till ett enhetligt elementarläroverk med
olika linjer, och de klassiska språken bli verkligt valfria: Åt
lärjungar, som med målsmans bifall önska befrielse från latin,
grekiska och hebreiska, skall sådan befrielse medgivas 8.
För själva undervisningen betecknade nog Fryxells år
1824 utkomna Svensk Språklära ett onekligt framsteg. "Fryxell
har obestridligen den ärorika förtjensten att med sin
Språklära egentligen hafva infört detta undervisningsämne [d. v. s.
modersmålet]; ty först sedan denna grammatika (1824) utkom,
1 Säkerligen W. E. Svedelius:
* Ännu kring 1840 berättar Johannes Sandblad fr&n Skara skola
hur man kunde höra ropet "Spring, spring, pojka! Ser I inte!
Presterna kommer!", och han tillägger förklarande: "Den vanliga
benämningen för skollärarne, som ofta voro prester". Se Gammaldags seder
och bruk9, Sthm 1882, s. 69.
3 Törnebladh, anf. arb. s. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
