Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
olof ö8tekgken.
har Modersmålet med allvar idkats som läroämne" heter det
i Samtiden 1859, s. 289 K
Men hurudan var d& undervisningen i modersmålet
under den Fryxellska grammatikens tid? Den växlade säkert
rätt betydligt efter olika lärare och p& olika trakter. Men
följande exempel torde dock ge en rätt god föreställning om
det hela.
Låt oss se t. e. på W. E. Svedelii skildring i Mitt
förflutna lif. Skildringen gäller högsta klassen av Västerås
trivialskola (1826—28) samt gymnasiet sammastädes (1828—31).
Modersmålet förekommer icke bland ämnena. Litteratur
läste han i hemmet (bl. a. i Wallmarks antologi); uppsatser
skrev han i ett litet kamratsällskap, närmast motsvarande
våra gymnasieförbund, som emellertid snart dog;
grammatikundervisning förekom ej ens vid studiet av franska och tyska:
"Jag hörde med stor förundran berättas, att gossarne p&
lyceum i Upsala läste tyska och franska grammatikan."
En gammal skolman har för mig skildrat
modersmålsundervisningen, sådan han minns den från Maria trivialskola i
Stockholm åren 1839—43 och Stockholms gymnasium 1844—47.
I första klassen inlärdes de enklaste grammatiska
begreppen och särskilt böjningsmönstren, enligt Fryxell, men blott
som förberedande för latinstudiet. I andra klassen tillkom
rättstavningsövningar och stavningsregler och man läste ’det
fina’ under deklinationerna; i tredje hann man till syntaxen
(allt efter Fryxell); i fjärde förekom inget annat än skriftligt
återgivande av en kortare liten berättelse eller anekdot, i skrift
upptagande högst 2Vs sida2. Ibland var verkligen detta
återgivande fruktbringande och gjordes till och med
fängslande för lärjungarna. Men emellanåt var nyttan ingen, t. e.
1 Artikeln troligen författad av utgivaren Martin Schück.
2 Det kan ha sitt intresse att vid denna undervisning erinra
sig 1600-talsnamnen på trivialskoleklasserna: classis infima eller
al-phabetica; secunda 1. etymologica (etymologi var förr = formlära),
tertia 1. syntactica och quarta 1. rhetorica et logica.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
