Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDDRAG TILL MODER8MÅL8UNDERVI8NINqEN8 HISTORIA. 219
som fattas, när man betänker, att hans litterära lektyr för
öfrigt utgjordes af Cornelius -Nepos, Cicero, Sallustius,
Livius, Virgilius och Horatius i latin och i grekiska Xenoph o
’Anabasis’ och Horners ’Odyssé* M
Med premieböckerna synas verkligen skolorna i någon
mån ha sökt ge ersättning för den brist på svenskt
litteratur-intresse, som eljes vid denna tid ännu därstädes rådde.
Hur pass utbredd seden var, kan jag dock ej nu säga,
och i varje fall kan man ju som ersättning för
litteraturläsning i skolan ej sätta detta vidare högt.
De trenne muntliga skildringar K. Fr. Karlson från Örebro
skola, 1797—o.. 1830, meddelar2, bekräfta ytterligare, om ock mer
negativt, ovanstående. Knappast ett ord om modersmålet! På
samma sätt är det med Oscar Svahns minnen från Gtøteborgs
lärdomsskola och gymnasium på 1840-talet3. "Någon särskild lektor
i modersmålet fanns icke, utan detta ämne sköttes som ett
förbisedt biämne af en eller annan bland’ de öfriga lektorerna 4."
Alla dessa skildringar visa också så tydligt man det
önskar sanningen av Svahns ord (s. 175), att 1820 års
skolordning "lika litet som någon af de föregående torde hafva
blifvit fullständigt tillämpad i något enda stift Kärnan i det
gamla undervisningssättet fortlefde på olika ställen mer eller
mindre uppblandad med nya, mindre väsentliga tillsatser".
Ovanligt belysande äro härvidlag även 1812 års
uppfostrings-kommittés frågor till konsistorierna. Man vill t. e. veta
"lärarnas antal och benämningar", man frågar vilka
förändringar skolan undergått och på vilken auktoritet osv.
Skollagstift-ningens historia är icke detsamma som den verkliga
undervisningens, det är en sats som torde gälla än i dag, om den
ock förr betydde oändligt mycket mer än nu. Den både i
äldre tider och långt framåt ytterst ojämna skolgången gjorde
1 C. R. Nyblom, En sjuttioårings minnen, Sthlm 1908, I. 77,
120 f., 164 ff., 171.
* Anf. arb. V. 325 ff.
8 O. Svahn, Våra Öfversittare, I. 49 — 114, 153 ff.
4 Svahn, s. 159. Jfr även nedan s. 229.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
