Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GKUNDDRAG TILL MODERSMÅLSUNDERVISNINGENS HISTORIA. 225
tagits i läseboken, förklarar förf. därmed, att man för övrigt
vid vårt undervisningsverk icke tänkt på att ge väckelse och
näring för inbillningskraften och känslan; bokens ändamål
utsträckes alltså även till att bli ett rent estetiskt och på samma
gång sedligt uppfostrande. Till författarens synpunkter
kommer så slutligen även den, som han kanske bäst uttryckt så:
"Under det Tysken, Fransosen, Engelsmannen redan som
skolgosse lär sig känna, älska och vörda sitt fäderneslands
ypperste författare, ur hvilkas arbeten han sedan vanligtvis
för hela lifstiden bibehåller långa stycken i ett kärt minne,
så är det i Sverige helt och hållet öfverlemnadt åt slumpen,
om landets söner, efter att hafva blifvit uppfostrade till män
uti statens offentliga läroanstalter, skola ens till namnet känna
någon enda af de författare, som utgöra blomman af
fäderneslandets bildning, De känna Xenophon, Livius, Horatius,
måhända hafva de äfven läst något af Schiller och Fénélon,
ja Skolordningen vill till och med att de, redan innan de
komma till akademien, åtminstone skola hafva hört namnen
på Baco de Verulam, Cartesius, Locke, Leibnitz m. fi.; men
om de hafva hört något om Stjernhjelm, Dalin, Kellgren,
Franzén, Tegnér, Geijer, Atterbom, m. fi., om de hafva fått
fröjda sitt sinne med att läsa något enda stycke af dessa
eller andra Svenska författare, utom sådana, som författat
grammatikor och läroböcker, så hafva de åtminstone icke
skolan att tacka derför, utan särskilda lyckliga omständigheter,
som låtit dem i fädernehuset eller i andra kretsar utom
skolan tillfälligtvis göra en sådan bekantskap. Såsom
författningarna hafva ordnat den Svenske ynglingens studier, så kan
han icke allenast blifva student, embetsmän, ansedd som en
bildad medborgare, *utan han kan äfven möjligtvis hafva
aflagt de högsta lärdomsprofven uti såväl den gudomliga som
verldsliga vishetens samteliga fakulteter, utan att hafva läst
en enda rad af de nämnde författarne eller ens känna dem
till namnet. Ungefär enahanda lärer förhållandet vara uti de
undervisningsanstalter, som finnas inrättade för
fruntiminers-Språlc och Stil IX. IB
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
