Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
OLOF ÖSTERGREN. t
ning på latin- och reallinjen nämligen: 32 veckotimmar,
fördelade på nio år. Den nu gällande fördelningen, genom 1906
—1909 års stadganden, är: realskolan 26 veckotimmar,
gymnasiet 11 veckotimmar eller sammanräknat till jämförelse med
föregående siffror 1 34 veckotimmar. Den mycket omtalade
ökningen blir alltså 2 veckotimmar, och i själva verket, genom
anordningen av lovstunder, icke ens det.
Till jämförelse härmed vill jag erinra om, att latinet före
1873 hade 64 och efter upp flyttningen till fjärde klassen ännu
48 veckotimmar. Annu i dag har det i latingymnasiet ej
mindre än 24 veckotimmar, dvs. mer än dubbelt mot
modersmålet.
Härtill må ock fogas några jämförelser med utländska
förhållanden. I Italien delades år 1859 skolorna i latinläroverk
och realläroverk. ’Fullständiga ägde de förra på 1870-talet
5-ldassigt ’ginnasio’ och över detta 3-klassigfc ’liceo’;
realläroverken en 3-klassig ’scuola tecnica’ och likaledes 3-klassigt
’istituto tecnico’.
Enligt undervisningsprogrammet av 1867, med en del
ändringar år 1875, tedde sig undervisningen i
modersmålet vid latinläroverket ’il reale liceo ginnasiale Vittorio
Ema-nuele’ i Neapel (innefattande både gymnasium och lyceum)
vid slutet av 1870-talet sålunda 2: Lärotiden är åttaårig,
men ferierna kortare än hos oss. Däremot timantalet per dag
mindre. Italienskan har i ginnasio’s 1—3 klass 7
veckotimmar; i dess fjärde ocli femte 5 veckotimmar; i liceo’s första
klass 5 veckotimmar; i dess andra och tredje 4 veckotimmar.’
Summa 44 veckotimmar, d. v. s. mer än modersmålet
någonsin haft i svenska skolor. Men man får dessutom ta hänsvn
till, att även latinet av italienarna studeras så, att det
medför nytta för deras kännedom om modersmålet.
_ i
1 Jag borträknar- då naturligtvis realskolans 6:te klass:
2 Jfr Hugo v. Feilitzen, Pedag. Tidskr. XVIII. 290 ff. (18821.
Peilitzens reseberättelse från Italien Jean ännu i dag ge åtskillig
anledning till eftertanke för oss svenskar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
