Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
OLOF ÖSTI3UGKEN.
förr särskilt, i vårt nutida språk och i den något äldre
nysvenskan; den förutsätter större boläsenhet i vår äldre
litteratur ocli ott grundligare sätt att läsa den —
språkligt, stilistiskt, litterärt, historiskt, kulturhistoriskt —; den
fordrar större sinne och uppmärksamhot. för stilskillnader; den
kräver vana och ledighet i modernt återgivande av äldre
tiders uttryckssätt; och den medför oundvikligen behov av
läseböcker, upplagor och hjälpmedel för lärarna av en art.
som vi här i landet knappast ännu äga.
Uppsala jan.—mars 1910.
Olof Östergren.
Tillägg.
Till sid. 177, not 2. Jfr även Hollander, Bihang till Historisk
Tidslcr. V (1885).
179. Enligt Hollander, Bill. till Iiisfc. Tidskr. V, s. 4 ff. har
verkligen 1611 års skolordning "med do jemkningar som fordrades af
särskilda omständigheter" varit allmänt gällande under omkr. 40 år. Han
anser att ärkebiskop Kenicius, den tredje i kommittén, har haft det
avgörande inflytandet ifråga om innehållet och andan i denna
’prästerskapets skolordning’.
180, not 3. Hollander påpekar i Bill. till Hist. Tidskr. V, sid.
4, att, på Gustaf Adolfs befallning, ej blott räkneskolor i vissa städer,
utan även tvenne apologistskolor under hans tid inrättades, nämligen
i Kalmar före 1625 och i Linköping 1627.
227, 10 ff. Nya Elementarskolan hade på 40- och 50-talen
under ledning av Svedbom säkerligen en modersmålsundervisning bättre
än den bjöds på något annat håll. Grammatiken begyntes i första
klassen enligt Svedboms satslära, som med förf. själv som lärare
(enligt min sagesman, som genomgick skolan på 50-talet) alls icke blev
någon plåga för lärjungarna. Krior skrevos ofta, med förberedande
anvisningar av läraren. Ofta förekommo fria talövningar, i vilka flera
klasser samtidigt deltogo. Svedboms läsebok brukades för uppläsning:
därjämte förekom någon gång även annan litteraturläsning. Stort
intresse väckte det, när en gån g en av lärjungarna fick deklamera
Sven Dufva. Utom av Svedbom leddes svenskundervisningen även
av Fåhraeus (1S56 angiven som Adjunct, "tillika lärare i Svenska
språket, Rhetorik, m. m."), Staaff (1859 dektor, liufvudlärare i Svenska
och Tyska språken’) eller andra lärare..
22S f. Stadgan av 1S56 synes förutsätta tillvaron av 1. avsikten
atfc skapa lektorat i svenska. Den anger nämligen, att sökande till
lektorat i filosofi o. svenska språket skall vid disputation, i avhandling
eller i teser använda modersmålet. I 1859 års stadga bestämmes, att
latin (vid lektorstjänst) helst bör förenas med grekiska eller något av
dessa ämnen med modersmålet, såvida ej, särskilda förhållanden
föreligga. Åtminstone till 1S65 förekommer emellertid denna ämnesgrupp
endast rent undantagsvis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
