Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
H. BERGROTH.
flak n., pl. =; det av Berg (Språk o. Stil III 123) citerade
flackan (best. form sg.) förefaller att vara en oriktigt stavad
dialektform. Jämte hsv. jpacke, -ar finnes som känt ett hsv.
packa, ~or. Sg. packa har jag ej hört bildade personer i
Finland använda; plur. packar begagnas av personer som
bemöda sig om att tala korrekt och därvid tydligen föreställa
sig att sg. packa ej är hsv.
Orden i den förra gruppen, med sing. på -a, förete, som
synes, olika stamvokaler; a förekommer endast i det nästan
obruldiga baka, det åtminstone av en språkman (Hagfors)
såsom folkmål betraktade spada och det avgjort vulgära kappa;
av singularia tantum ha de antagligen dialektpåverkade
formerna havra, krassa, skara a i stammen. I den senare
gruppen finna vi däremot — frånsett det på helt annat sätt
än de övriga orden anomala piske, varom närmare längre
fram — uteslutande ord med stamvokal a. Dessa ord, med
bevarad ändelse e i sing., ha i finländskan antagit -or i plur.,
trots det över hela det övriga svenska språkområdet och.
jämväl i Finlands svenska folkmål över huvud (se Vendell, Ordb.
över de östsv. dial., s. xxxn) allenahärskande -ar. I sing.
ha de, oaktat sin plur. på -or, bevarat änd. -e, fastän åtm.
i någon mån utsatta för påverkan av allmogedialekternas
ensamrådande -a och under äldre tider av den allmänt svenska
a-tendensen, för vilken den förra gruppens samtliga ord dukat
under1. Resultatet har så i sing. som plur. blivit en
ändelse-vokal till kvaliteten olik stamvokalen a. Här synes sålunda
en bestämd tendens ha gjort sig gällande att undvika ett
efter stamstavelsens a upprepat a uti ändelsen.
1 I Svedbergs Schibboleth och Serenius’ Dictionaria, vilka
jag begagnat vid författandet av denna uppsats, har jag funnit
följande (ovan uppräknade) sv. mask. på -a: meda, stega, släda, katta,
ända, bulla, rulla, borsta, flotta, spada, pinna, spola, påsa, droppa,
grädda, humla, havra, krassa, näva, spena, backa, haga, haka, har a,
kraga, laka, maga, staka, nacka, vasa. Olson (S. o. S. V 144 f.) anför
sela frSn Spegels Gloss. och ett mjärda från 1695.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
