Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT FALL AV di88imilatori8k TENDENS I DEN FINL. SVENSKAN. "255
vara; jfr landsbygdsbegreppet stare, -ar), krage, lake
(torgvara), måge, packe, stake (i ssgrna ljusstake, brandstake), nacke,
(golv)vase.
Jag har antecknat ett trettiotal i Finland brukliga svaga
maskulina med stamvokalen a, vilka i plur. ändas på -ar
och sålunda icke påverkats av dissimilationsdriften. Av
dessa hava dock fyra (haspe, trave, Äavfø, navle), så långt
min erfarenhet sträcker sig, i finl. alltid stark form: haspr
(ved)trav, kavel, navel1. Även vant höres vulgärt för vante.
Tio (ande, bagge, granne, hane, kaxe, make, namne, nalle,
nasse, sate) äro — eller tänkas i flertalet fall eller
åtminstone i många fall såsom — sexuellt maskulina (hälften
av dem äro dessutom personbeteckningar), vilket hindrat
uppkomsten av en plur på -or. (Vård)kase är ett ord som
inkommit på litterär väg och föga brukas i tal. Sällan
samtalas ock om drakar och galgar. En -or-plur. av kasse
kunde vålla missförstånd. Tanke är abstraktum.
Landsbygd sbegrepp beteckna klave, stare, skrake (plur. skrakor
förefaller mig för övrigt icke alldeles främmande). De återstående
orden äro: handske, kagge, klase, krake, lave, skalle, sparre.
En iögonenfallande omständighet är, att alla de finländska
orden på -e, -or, utom hare. hava en gomvalvsexplosiva (k
eller g) mellan stamvokalen och ändelsevokalen. Kan detta
förhållande hava spelat någon roll vid dissimilationen?
Till belysning av ett par bland de ovan sid. 251 i
korthet berörda orden på -a med a i stammen må ännu yttras
några ord. Baka = ryggsida — på denna betydelse återgår
väl bet. u kullrig del av sågstock, ytbräde", (SAOB, B 100 —
har säkerligen fått sin form i analogi med räta = rätsida, aviga
(finl. ava) = avigsida. Om spada säger Hagfors i en recension av
Nordenstrengs Finländsk svenska på 1700-talet (i tidn.
Hufvud stadsblad et för 30 nov. 1903): uSpada synes mig afgjordt
höra till samma kategori som ’hara* och ’kraga’, d. v. s. till
1 Märk finländskans motvilja för ändelsen -le: navel, kåvel, ruckel»
hängsel, äppel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
