Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLANS LÄSEBOK.
11)
en allmän önskan att f& behålla gamla, med pietet omfattade
psalmer utan större restaurationer än nödvändigt. Denna
önskan uttalades ej fruktlöst. I det nya förslag, som framlades
av psalmbokskommittén 1896 finner man en grundlig, principiell
förändring i förhållandet till det ålderdomliga språket, om
också förändringen ej sträckt sig fullt så långt som många
kunnat önska. En mängd förut omarbetade psalmer hade nu
helt eller delvis återfått sin förra form, däribland även den
ovan anförda versen, vilken i detta förslag skiljer sig från
1819 års psalmbok endast genom utbytet av formen ’allom’
mot ’alla’. I detta omslag torde det ej vara för djärvt att
se ett tidstecken av allmännare betydelse, ett tecken till en
vaknande, mera allmän känsla för pietetens och den historiska
äkthetens betydelse i fråga om ej blott gammal religiös och
kyrklig konst, utan till varje gammalt kulturarv. Folkskolans
läsebok, i andra avseenden strävande att följa med sin tid,
synes dock ej ha tagit något intryck härav, utan ondast mer
och mer utvecklat sin gamla ståndpunkt, besläktad med den,
som kom till synes i 1889 års psalmboksförslag, dock med den
skillnad, att man i läseboken ej finner en motsvarighet till det
estetiska intresse, som, trots den missriktade
restaureringsprincipen, ej kan frånkännas psalmboksförslaget. I Läseboken äro
en viss art pedagogiska synpunkter överallt enarådande.
I populära urval ur och upplagor av vår äldre litteratur
möta numera tecken till, hur en starkare fordran på historisk
trohet börjat göra sig gällande, och hur åtminstone de
våldsammaste moderniseringsåtgärderna ej längre anses lika
oumbärliga som förr. Visserligen finner man i våra dagars
läseböcker för skolorna ingen motsvarighet till den uppfattning,
som träder en till mötes i Herman Bjurstens Läsebok av 1861.
För honom hörde språkdräkten samman med det litterära verket,
och han drog sig ej för att noggrant följa originalupplagorna,
på det att lärjungen i alla hänseenden måtte "erhålla en trogen
bild af språkets olika utseende under de olika tidehvarf ven".
En sådan omsorg om det språkliga finner man, i samlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
