Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. GEIJER ocll O. ÖSTERGREN.
pelii Vintervisa" "Brcdevid satt mot den bugtande vägen /
makan och stack på sin strumpa så trägen" (densamme);
"huld moderen", "ung dotteren" (folkvisa), "klänger upp i
trät / som en ekorn" (Franzén)2. Prosastycken bibehålla,
liksom do poetiska, dylika karaktäristiska ord och ordformer, allt
ifrån do strax i bokens början mötande ordspråkens ’döder
man\ tu slags öl’, etc. — i Folkskolans läseboks ordspråk
undvikas sådana former så vitt möjligt. Ur prosatexter av
olika slag hos Hazelius må ytterligare anföras några få exempel:
"han stalp död till marken" (om en häst), "skurra backe";
"sickna. kryp!", "jättesan", "opp med dig, kamrat!", "hvar
morgon stego de opp i dagningen", "där var pin fullt med
folk". I Topelii ’Björken och stjärnan’ står det på ett ställe
"Jag är så rädd att gå in i stugan", sade flickan. "Tänk,
om vår fader och moder ej mera lefva"–-Ett par sidor
därefter säger flickan om änglarne i fåglahamn: "Det var de.
som sade så ständigt i våra hjärtan: gån hem, gån hem till
att trösta far och mor!"
Liksom med ordval och ordböjning förhåller det sig även
med ordfogningen i detta ords vidsträcktaste betydelse. Även
härutinnan ha ändringar stundom vidtagits, i lättlästhetens och
språkrenhetens intresse. Ett par exempel må i sin mån
belysa hur föga Hazelius i det ena och andra avseendet fruktado
för sådana friheter, som nutida pedagoger av princip söka
bortrensa. Ur K. G. Tessins ’En gammal mans utvalda bref
till en ung prins’ har Hazelius avtryckt fabeln om räven, som
inför lejonet klagade över förklenande rykten, utspridda i en
tryckt skrift, som han antog åsyfta sig, ehuru hans namn ej
var nämnt. En punkt i denna fabel har hos Hazelius följande
lydelse: "Men eders majestät lär med ovilja höra, att jag i
1 ’Yxe’ är finländsk form. Den träffas t. e. i Collans
Kalevala-övorsättning (I. 17) ocli är i Juslenii ordbok av 1746 enda upptagna
formen.
2 Ordet ’ekorre’ förekommer på andra ställen i boken i den
vanliga nutida riksspråksformen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
