Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
64 II. GEIJER OCll O. ÖSTERGREN.
vackra ögon och bleka, skarpa drag. Näsan var krökt och
tandgården låg högt. Han var väl munful och likväl den
ståtligaste härman ".
Bååths översättning följer som man ser originalet mycket
närmare än Hazelii. Han utesluter ingenting och tillåter sig
icke så stora friheter som Hazelius när han t. e. återger ?
gagnorör ok skjötorör’ därmed att han ’talade lätt och fyndigt’.
I de isländska orden ligger även ett framhållande av den
skarpa tungans stridbara slagfärdighet, vartill sedan som
motsättning fogas ’en J)ö löngum vel stilltr’. Bååths översättning
’snarfyndig och rapp i svaret’ sluter sig ur denna synpunkt
närmare till de isländska orden, men inför en ton som icke
mindre än Hazelii torde skilja sig från originalet, blott i en
helt annan riktning. Om Hazelius också mer än nödvändigt
moderniserat sagan, såväl i språkform som stämning, så
förstår han ändock att i sin framställning låta en nutida läsare
förnimma en fläkt av isländsk anda. Han använder ett på
det hela taget fullkomligt naturligt, modernt svenskt språk,
vari enstaka arkaismer sådana som ’het’ för ’hette’ nästan
försvinna. I den egendomliga, korta, hastigt växlande, icke
genomgående på originalet kalkerade satsbyggnaden
sammansmälter hans arkaiserande avsikt med nutida språkkänsla.
Bååths metod att söka uppnå en fornartad språkverkan är
en helt annan, och för honom spela arkaiseringarna därvid en
mycket större roll, ehuru de i det här anförda citatet äro
jämförelsevis få och föga framträdande.
Som inledning till sitt utdrag ur Njals saga meddelar
läseboken några kortfattade upplysningar om Islands natur och
äldsta historia. Härvid- omtalas Njal som landnamsman(!),
ehuru det strax därefter säges, att han levde under tiden
närmast efter landnamstiden. Motsägelsen mildras ej därav att
landnamstiden i det föregående omtalats som avslutad kort
före den tidpunkt som angivits för Njals födelse. Efter att
ha omnämnt hurusom den präktiga gården Bergtors vall brändes
1011, ’på grund av en långvarig släkttvisfc’, avslutas inlednin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
