Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Betydelseskillnaden mellan frågesatsens båda
huvudarter.
I den främmande grammatiska litteraturen har under de
sista decennierna av 1800-talet diskussionen om frågesatsens
olika arter varit ganska livlig. Man har gjort den riktiga,
ehuru lätta iakttagelsen att satser som innehålla en verklig
fråga (som således icke ftr av blott retorisk art), kunna ur
semologisk synpunkt delas i tvenne olika kategorier. Men
ehuru man insett betydelseskillnaden mellan å ena sidan
frågor av typen kommer han? och å andra sidan sådana av
typen när kommer han?, så har svårigheten bestått i att
korrekt bestämma den semologiska olikhetens art och att finna
en terminologi som ger uttryck åt denna skiljaktighet.
Sålunda använder Imme, den förste som mera grundligt
undersökt frågesatsens olika arter, benämningarna
’Bestätigungs-frage* och ’Bestimmungsfrage’. Delbrück brukar termerna
’Bestätigungsfrage* och ,Verdeutlichungsfrage\ Feussner talar
om ’Satzfrage’ och ’Wortfrage’, Wundt om ’Zweifelsfrage’ och
’Thatsachenfrage’, och andra urskilja ’Entscheidungsfrage’ och
’Ergänzungsfrage’, etc. Men alla dessa termer, som avse att
i korthet karaktärisera grundolikheten mellan frågans b&da
huvudarter, ha med rätta icke vunnit slutgiltigt erkännande.
Man nödgas obetingat instämma i det destruktiva resultat
vartill Noreen 1 i sin kritiska granskning kommit.
1 Cf. A. Noreen, *Två olika slags frågesatser i Språk och Stil I,
1 — 9. A. Noreen, Vårt språk V, i, 121 sqq.
Språk och Stil. X. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
