Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
BENGT HESSELMAN.
v. 49 A budnad, i ’Errata’ rättat till bunad. Så B och
Z), men C budnadl Jfr i ordförteckningen (hos Tamm s. 16)
bunad i alla fyra trycken.
v. BO ACD ährbödig(h). B ärbördigh, en läsart som
kanske icke är utan betydelse, då den stödes av Hs
ere-böydigh.
v. 142 A "Jämte den tijd-fördrijflige Claus, bör’ inte
för-achtas". B och D bör och inte. C bör inte.
v. 146 är metriskt felaktig i D:s läsart; jfr ovan s. 281.
y. 160 A "Diupe besinnade Hiern-brott; höge Latiniske
fratsoru — besinnade, också i O, är i ’Errata* rättat till
besinnandei; B Diupe-besinnnade, D Diupe-besinnande, Hs Diupt
besinnande. Bindestrecket i B och D är tryckfel.
v. 207 I D Tumblar1 (= ’tumlare, bägare’) förmodar
Glossaret med tvekan en plur. på -ar till en sing. tumbel.
Men det är säkert blott tryckfel för tumblar\ som det står i
ABC. -e är på latinskt vis eliderat framför
begynnelsevokalen i det följande ordet (och).
v. 218 Smålänska-Mölska endast i Dl ABC
Westgöta-Mölska.
v. 256 Gettinga snarast tryckfel i D. ABC Getinga,
Hs Getinger.
v. 261 A däldr rättas i ’Errata* till dälder.
v. 263 A pomeratzer och likaså C, fastän det rättats i
’Errata’ till pomerantzer. Det senare i BD.
v. 311 uBär alt opföre stiält, moot wåndlige klackar, och
klyfter", stiält = brant. I Glossaret framhålles i anslutning
till Hjelmqvist Arkiv för nord. fil. XVII 332, att stiäl är en
dialektform för stel, som finnes i Norrland; T. undrar, om
den möjligen funnits "även i Dalarna, S—ms hemtrakt". I
min avhandling om De korta vokalerna i och y i svenskan
UUÅ. 1909, s. 208, har jag uppvisat stiel och det därav
utvecklade stiäl från flera sockenmål i Uppland, särskilt i södra
och mellersta delen (bl. a. från Upsala-trakten: Alsike,
Up-sala-Näs). Från Dalarne har jag däremot endast fått
uppgifter om den normala formen: stel. Det är ju vida troligare,
att Stiernhielm lärt sig formen stiäl ur södra Upplands språk,
än att han skulle fått den från de avlägsna trakter i
Norrland, för vilka den hittills uppvisats. Stiäl, stjel träffas också
eljest i äldre litteratur, då säkerligen med samma härkomst som
1 Hos Tamm feltryckt: Tnmhlar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
