- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Elfte årgången. 1911 /
6

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 K. F. SUNDÉN.

struktur. Grunden till denna brist på pronominellt uttryck för
det obekanta elementet bör måhända sökas däri att i
ickefrågesatser giltighetsmomentet (när det är fråga om kategorisk
visshet om giltigheten) oftast saknar ett speciellt uttryck annat
än det som ligger i predikatsverbets modusform (märk dock
förekomsten av giltighetsuttryck såsom för visso, säkerligen,
utan tvivel, med nödvändighet). Därtill kommer att det ovissa
elementet i en giltighetsfråga alltid avser giltighet, således
en enda skarpt begränsad liten betydelsekategori. Men i
identitetsfrågan kan det avse vilken betydelse som helst som
kan utgöra en led i en identitetspredikation. Därför är det
mera nödvändigt att i identitetsfrågan antyda arten av det
felande betydelseelementet, ty denna art indiceras genom
de pronominella uttrycken, t. ex. när avser tid, hur avser
sätt, varför avser orsak, vem person o. s. v. Det är
måhända den normala bristen på ett särskilt pronominellt
uttryck för det felande giltighetsmomentet, som orsakat att
Noreen anser giltighetsfrågan endast ha expressiv innebörd
d. v. s. sakna ett pronominellt betydelseelement. Men han
glömmer då att denna brist på pronominellt uttryck tydligen
icke i och för sig kan upphäva den obestridliga parallellen
mellan det obestämda elementet i en giltighetsfråga och det
obestämda elementet i en identitetsfråga. Därför, om vi
anse det senare elementet vara av pronominell d. v. s. variabel,
ofixerad innebörd, så måste detsamma även gälla om det förra,
även om det icke är uttryckt genom ett särskilt pronominellt
morfem. För övrigt är det icke omöjligt att även vid
giltighetsfrågan forma satsen så, att det obestämda elementet får
ett pronominellt uttryck. Så är fallet om för frågetypen
kommer han? vi använda den strängt logiska formuleringen
att han kommer är vad i avseende på giltighet? Men oavsett
denna formel som icke förekommer i det levande livet, så
finns det dock stundom i denna frågetyp morfem, som avse
giltighet och som kunna kallas pronominella. Väl är det
sunt att vi knappast kunna anse de svenska uttrycken månne,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1911/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free