Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
K. F. SUNDÉN.
har ju även identitetsfrågans pronomina såsom vad, vem, när
etc. Säkert synes oss emellertid vara att i frågor inledda
med sai, jau vi äro berättigade att betrakta jau såsom ett
giltighetsfrågans interrogativa pronomen, t. ex. Joh. 7, 48 sai,
jau ainshun pizc reike galanbidedi imma aippau Fareisaie ? = månne
(är det sant att) någon av de styrande eller fariseerna trott på honom ?
Här ligger frågemorfemets grundbetydelse i öppen dag d. v. s.
’se, månne ja (sai är Eröffnungswort, och u har här ren
frågefunktion). Denna betydelse är således ekvivalent med
formeln är det sant (= vad i avseende på giltighet).
Sedan Noreen trollat bort det obestämda d. v. s. det
pronominella elementet i giltighetsfrågan och förklarat att den
blott har expressiv innebörd, så kommer han till den
slutsatsen att svaret, ’t. ex. ja, jo, nej o. d’hör till de
pronominella uttrycken’. Vi kunna icke förklara denna
åskådning annat än på det sätt vi ovan angivit, men vi inse att
för dess upprätthållande det var nödvändigt att icke erkänna
något pronominellt element i själva giltighetsfrågan. Ty om
ett sådant funnes, så måste ju svaret fixera dettas innebörd
och således självt ha expressiv betydelse. Vi ha sett att
Noreen framhåller att svaret på en giltighetsfråga kan ’helt
eller delvis’ ha pronominell betydelse, ’t. ex. ja, jo, nej\
Han belyser icke närmare detta påstående. Man vet således
icke när det ena eller andra fallet skall anses föreligga. Men
i det följande skola vi ytterligare söka visa att dessa
svarsord omöjligen kunna till sin betydelse vara helt pronominella.
Vi skola vidare söka visa att om man tillerkänner dem en
partiell pronominell natur, så leder detta till en omfångsrik
utvidgning av begreppet pronomen. Slutligen skola vi
diskutera frågan om dessa svarsord med nödvändighet måste
tillerkännas ens partiell pronominell betydelse.
Vi se således på vilken väg man kommit till
uppfattningen att svarsorden ja, jo, nej äro pronominella. Denna
parallellen med jau), då kunna vi med skäl betrakta got. ibai såsom
ett giltighetsfrågans interrogativa pronomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
