Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
K. F. SUNDÉN.
t. ex. vem läser?, svarets psykol. subj. = den som läser (är
Karl), vem är sjuk?, svarets psykol. subj. = den som är sjuk
(är Karl), o. s. v. Och om man säger att ja såsom svar på
frågan kommer Karl? representerar satsen Karl kommer, så
måste man även säga att Karl såsom svar på frågorna vem
kommer?, vem är sjuk? o. s. v. representerar satserna Karl
kommer, Karl är sjuk. Således, med samma rätt som vi
beteckna svarsorden ja, jo, nej såsom pronominella därför att det
psykologiska subjektet har variabel betydelse, med samma rätt
böra vi beteckna svaren på identitetsfrågor såsom varande av
pronominell natur. Ingenting ändras i denna slutsats om man
invänder att svarsorden ja, jo, nej, oavsett deras användning
såsom "Eröffnungswörter" (Wunderlich), blott förekomma såsom
svar på giltighetsfrågor d. v. s. i satsfunktion, under det
övriga svarsmorfem vanligen funktionera såsom satselement och
blott tillfälligtvis såsom satser. Ty enda skillnaden blir då
att den pronominella innebörden är hos den förra kategorien
usuell, men hos den senare occasionell. Men ej heller denna
nödvändiga konsekvens i fråga om utvidgningen av begreppet
pronomen finna vi hos dem som beteckna svarsorden ja, jo,
nej såsom pronominella. Och dock har Noreen givit ett
synnerligen vidsträckt omfång åt begreppet pronominell betydelse.
Han utsträcker det till betydelser av den art representerad
av de kursiverade orden i följande sats: ’Det var en gång
två gummor som hade en katt tillsammans’ K Han
proklamerar även: ’Det förhåller sig tydligtvis så att alla slags
sememer kunna ha pronominell innebörd’ 2. Men i fråga om
identitetsfrågornas svar förklarar han uttryckligen att de ha
expressiv betydelse, under det att giltighetsfrågans svar är
av pronominell natur 3.
Således, ingen synes — och det med skäl — vilja
tillerkänna pronominell betydelse åt varje svar (som har formen
av ett satselement) blott därför att det har satsfunktion och
1 cf. A. Noreen, Vårt språk V, i, 75. 2 Ibid. Y, i, 67.
3 Ibid. V, i, 127.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
