Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄRO SVARSORDEN JA, JO, NEJ PRONOMINELLA? 13’
att dess psykologiska subjekt är en variabel vars innebörd
fixeras av frågans psykologiska subjekt. Men därav följer
ock att icke heller ja, jo, nej kunna kallas pronominella. Ty
liksom i varje annat svar som har formen av ett satselement är
här det psykologiska predikatet en semologisk konstant, i detta
fall betydelserna sant, falskt. När därför den äldre
åskådningen, representerad av D. A. Sundén, icke tar hänsyn till
svarsorden ja, jo, nej vid definitionen på pronomen, så är
detta befogat och grundat på en rätt uppfattning av
svarsordens semologiska natur.
Men ännu en sak! Äro svarsorden ja, jo, nej med
nödvändighet att fatta såsom ’meningsord’ d. v. s. såsom satser?
Svaret kan med skäl bli jakande, men det kan även — och
kanske med större skäl — bli nekande. All språkverksamhet
består i satsbildning, säger Steinthal och efter honom Paul.
Således, om vi förneka att svarsorden ja, jo, nej eller
överhuvud svarsmorfem som ha den yttre karaktären av
satselement, äga satsnatur, så synas vi ha antagit ett undantag från
det Steinthalska axiomet. Men om så är, så är det en
naturlig betingelse av själva frågesatsens väsen. Ty, såsom vi
framhållit, vad är frågan annat än en begäran om hjälp med
bildandet av en sats? Den frågande framställer det
psykologiska subjektet och anhåller att den tillfrågade skall supplera
det psykologiska predikatet, som hos den frågande är av
ofixerad d. v. s. pronominell natur. Den sats vars bildning
eftersträvas framgår av frågan och (det tillfredsställande) svaret.
Yi äga därför rätt att betrakta fråga och svar såsom en
kooperativ sats. Med andra ord, den teoretiska
möjligheten att satserna från synpunkten av enhetligheten i deras
upphov eller bildning måhända kunna indelas i ’singulära’
(icke-kooperativa) och ’kooperativa’ visar sig genom
frågesatsens existens äga motsvarighet i den faktiska verkligheten.
Erkänna vi att frågan är en ofullständig sats så till vida,
att dess psykologiska predikat är av pronominell natur vars
expressiva värde skall ges av den tillfrågade, då ha vi även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
