Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
K. F. SUNDÉN.
rätt att anse svaret såsom representant blott för det
psykologiska predikatet, således såsom ett satselement och icke såsom en
sats, ifall det har formen av det förra. Denna uppfattning
synes oss berättigad från den resulterande kooperativa satsens
synpunkt. Denna sats blir ju icke färdigbildad om den
tillfrågade ej kan supplera det felande psykologiska predikatet utan
svarar "Det vet jag inte". Även den tillfrågade synes vanligen
fatta sin uppgift vara att blott ge ett bidrag till en gemensam
satsbildning, och därför ger han svaret vanligen satselementets
form. Men i tider när ett språk icke hade utbildat vissa
svarsad-verb på giltighetsfrågor, då måste man svara i satsform, om också
denna var av mycket brachylogisk art och använde
pronomina för att hänvisa på frågesatsens innehåll. Så t. ex.
härledes fra. oui (ffra. oil) < Lat. hoc ille, ffra. öje < Lat.
hoc ego och fra. nenni (ffra. nennil) < Lat. non ille. (Jfr
mht. jd ich, ja ër o. s. v., vanligt i svar på giltighetsfrågor).
Ett annat exempel erbjuder nyeng. yes. Dess medeleng. form
var yese, den reducerade kvarlevan av forneng’. gëa swa <
västgerm. ’- ja swa. Dess ursprungliga betydelse var således ja
så d. v. s. så [att så är (var etc.) förhållandet (syftande på
frågesatsens psykologiska subjekt)] är ja (= sant). Men under
tidernas lopp förlorade dessa morfem sin etymologiska
innebörd, och blott det väsentliga i deras betydelse levde kvar,
nämligen giltighetsmomentet d. v. s. det som utgjorde det
psykologiska predikatet i dessa satser, använda såsom svar
på en giltighetsfråga. Och när de efter denna betydelseför^
ändring användas såsom svarsmorfem, så kunna vi från den
kooperativa satsens synpunkt betrakta dem liksom deras
svenska motsvarigheter ja, jo, nej såsom satselement.
Men å andra sidan är det icke orimligt att fatta svaret
och således även ja, jo, nej såsom satser. Om bildandet av en
sats är en analytisk procedur d. v. s. uppdelandet av den
psykiska bild som satsen skall representera uti dess element,
så innebär å andra sidan begripandet en syntetisk procedur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
